söndag 21 september 2014

Varptyngd vävstol: avsnitt 2

När vävstolen på Västmanlands länsmuseeum varit igång några månader så var det dags att göra en förbättring. Varpen var för tät vilket gjorde att arbetet blev tungt. Nu har jag efter att ha diskuterat med museet tunnat ur varpen en bit ner på väven.
80 varptrådar har blivit 64. I stället för 5 trådar till varje sandsäck är det 4. Trådarna är avklippta och hänger på baksidan. Vi får fästa dem när väven så småningom tas ner. Så här såg det ut när det var klart. Nu är det mycket lättare att väva.


I går var det kulturnatta i Västerås. Dagen till ära fick väven en vikingabåt i snärjteknik och krabbasnår.  Flera personer provade att väva.




Om du vill läsa mer om den varptyngda vävstolen så klicka på augusti 2014 i bloggarkivet. Då hittar du avsnitt 1.




tisdag 9 september 2014

Att sy för hand: 5 stygn

Nu har du jobbat med att sy för hand i två veckor och har två veckor kvar.
Första utmaningen: Vad kan du göra för att ditt arbete ska bli en bild som fångar den som tittar på bilden?
Andra utmaningen: Utmana dig själv att sy olika stygn. Jag tycker att du ska testa förstygn, efterstygn, kedjestygn, stjälkstygn och plattsöm.
Du hittar fina bilder på stygn och instruktionsfilmer på http://www.brodera.nu/
Lycka till

söndag 24 augusti 2014

Terminens första arbetsområde hösten 2014

Terminens första arbetsområde för år 6,7 och 9 är att sy för hand. Det finns två bloggavsnitt som heter: Att sy för hand…..
Du kommer inte hinna göra något stort arbete utan det handlar om att prova på eftersom vi bara jobbar med arbetsområdet i fyra veckor.
Om du går i år 9 och tycker att det är roligt så kan du fortsätta och välja det som ditt valfria arbete hela terminen.

Terminens första arbetsområde för år åtta är att sy en liten förvaring i formen av en cylinder eller kon.

LPP för de här arbetsområdena är nu inlagda under varje årskurs.

Att sy för hand del 2: Mer broderi


Alla barn i början. Det här broderiet är broderat av en 6-åring. Det är sytt med konturlinjer och "hit och dit-stygn". Man kan sy med "hit och dit-stygn" när man är äldre också, men oftast blir man inte nöjd med sig själv då.  Men det gäller att inte vara alltför petig heller för då syr man mindre och mindre stygn och det ser gärna lite krampaktigt ut. Sy avslappnat och lita på att hjärnan styr lagom mycket. Övning ger färdighet.



Här är några snabb-broderier utförda av elever på olika teman. När Narniafilmerna var nya så hade vi tema Narnia. Broderierna är utförda på ungefär 90 minuter.




Här är några broderier från Afrika. Som du ser kan man bygga upp bilder med enkla stygn och nästan bara konturer. Broderierna berättar en historia.
Broderierna är sydda av medlemmar i en förening som stöttar HIV-smittade i Mutare i Zimbabwe. Organisationen som står bakom heter FACT Family Aids Caring Trust.
Det röda bandet på ett av broderierna är en symbol för kampen mot HIV-Aids.
Här är länken: http://www.fact.org.zw/


Här nedanför kommer några av mina broderier. Det blir mest blommor och gulliga bilder. Varför?
Broderierna är sydda med plattsöm och schattersöm.



Traditionellt broderi är snällt och vackert. Det skapades i en tid när människor inte hade bilder på väggarna, telefoner med kamera eller tapeter med blommor på. Med enkla medel ville man göra vackert runt omkring sig.



Det här är  en bonad från 1933. I början på 1900-talet började man göra bonader med budskap. Vad vill den här bonaden säga?




Om man hittar ett roligt tyg så kan man förstärka och förändra tyget med broderi. Fortfarande snällt och gulligt

Nästa steg dramatik

Det är vackert med blommor.  Bilderna på de här broderierna hoppas jag ska ge inspiration till hur man syr stygnen.
Personligen skulle jag vilja få in mer dramatik i bilderna.
Jag tror att vi ska jobba med serier och serietecknare. Inte för att knycka bilder men för att inspireras av hur man bygger upp bilder med streck och ytor. Vi får se.

måndag 18 augusti 2014

Teknikvecka 2014

 Första arbetsveckan i år är en temavecka om teknik. År 7 har som en av sina arbetsuppgifter att fundera över några verktyg och redskap i slöjdsalarna. Ni går med er lärare till textilslöjdsalen. Till er hjälp har ni avsnittet om "Teknik i slöjden" från augusti 2013.
Nytt för i år är att ni får prova att väva på den största bordsvävstolen och vävstolen med den blårandiga löparväven.

onsdag 6 augusti 2014

Varptyngd vävstol på Västmanlands läns museum

Ett roligt projekt på muséet

Ett roligt projekt våren 2014 har varit att  min kompis Ulla och jag har haft ett uppdrag att starta en väv i Länsmuseets nya opstadgogn. En opstadgogn är en varptyngd vävstol. Just den här är tillverkad av en lokal entreprenör och är vackert snidad. Sådana här vävstolar användes på järnåldern här i Sverige och långt tidigare i Grekland. De har använts  i Norge till nutid. Om man söker på varptyngd vävstol på nätet så kan man t ex hitta kurser i att väva i varptyngd vävstol.

Det är enkelt att tillverka en modern varptyngd vävstol och den tar inte så mycket plats, men det är lättare att väva på en modern vävstol.

På bilden här ovanför kan man se att vi varpat med ett brickband längst upp och hur vi fyllt sand i linnepåsar.

En väv där besökande ska få möjlighet att väva

Om besökare på muséet ska kunna få väva så ställer det krav på vilket garn man använder. Att använda handspunnet ull i både varp och inslag gör att det blir svårt att väva. Garnerna hakar i varandra och varpen går av.  Om vi vill vara historiskt korrekta och efterlikna vävningen som den såg ut på järnåldern så borde vi ha ull i både varp och inslag och väva en ganska gles väv som vi sen valkar så att den krymper.

Efter diskussioner bestämde vi tillsammans med museéets personal att vi använder hampa i varpen. Ett ganska grovt garn eller egentligen snöre från båtaffären. Hög kvalitet ungersk hampa 6/3. Varptätheten är 2 trådar per centimeter och väven är 40 centimeter bred. När vi väver försöker vi få ut bredden på väven för att den ska bli lite glesare.  Om man gör det syns varpen mindre och det är lättare att packa garnet.. Väven är ca 45 cm bred efter 35 centimeters vävning.
Om vi hade hittat ett lite tunnare hampgarn men naturligtvis inte enkeltvinnat hade det varit bra. Men som alltid tiden räcker inte till. När väven var färdiguppsatt hittade jag flera länkar på nätet till firmor som säljer hampgarn. Om det är av bra kvalitet så är det slitstarkt.

Till inslag använder vi handspunnet garn. Ullen har tvättats före kardning och spinning. Efter spinning har garnet tvättats och förvarats i frysen ett tag innan det får användas i utställningen.
Det finns många olika kvaliteer ull och en del kommer från Vallby Friluftsmuséem och deras Gästrikefår. Ulla som är duktig på att spinna har spunnit garn från olika fårarter som ger mjukt och strävt garn och garn i olika färger.
Vävningen fungerar bra och varpen håller.



 Här är väven som den såg ut en månad efter invigningen


 Till vänster om vävstolen står hövdingastolen som man får sitta i.


 På vävstolen hänger en liten ullvarp som är varpad med brickband



Till höger står en korg med garn och en korg med tvättad ull. Här ser man också vävsvärdet.



Här nedan kommer några bilder från invigningen.









Om du vill prova att väva så beger du dig till Karlsgatan 2 i Västerås och pratar med dem som jobbar i informationsdisken så kan de förhoppningsvis hjälpa dig. Om du har en skolklass så kontakta muséet för en guidning.
För alla västmanlännigar som har koll på vem jag är så är ni natruligtvis välkomna att ringa mig eller maila mig så kan vi göra ett gemensamt besök.

Om utställningen

Utställningen heter "När då var nu - forntidens folk och fä". Utställningen varaktighet är tills vidare.  Den börjar i forntiden och  sträcker sig fram till yngre järnålder/vikingatid.

Utställningen innehåller unika utgrävningsfynd från hela Västmanland i glasmontrar. Du kanske inte vet att i Tuna vid Anundshög utanför Västerås hittade man på 1950-talet flera kvinnogravar med mycket rika fynd.

Utställningen innehåller också kopior som man får ta på. För barn finns det mycket att leka med. Och som en modern utställning ska vara så är den vackert inramad med låtsasträd och enorma naturfotografier.

I mars invigs en utställning som handlar om medeltiden.

måndag 7 juli 2014

Att sy för hand del 1: Graffiti, applikationer och fritt broderi

Att sy för hand del 1: Grafitti, applikationer och fritt broderi. (Del två kommer att innehålla exempel på mer traditionellt broderi)

Det första arbetsområdet på 4 veckor höstterminen 2014 och vårterminen 2015 blir för år 6, 7 och 9 att sy för hand.
Varför? Jo för att när man syr för hand tränar man finmotoriken. Det är lika viktigt att träna finmotorik som att träna grovmotorik och muskelstyrka för att hålla sig frisk och stark.
Dessutom är det ett bra tillfälle att jobba med färg och form och problemlösning. Jag kallar det för graffiti för att hobbyfilten ger starka färger och möjlighet att bygga upp former som påminner om graffiti.

Material

Tyger som nålen går lätt igenom dvs ulltyger, hobbyfilt, linnetyg, vissa bomullstyger, samt tovad ull.
Garner i ull, bomull och lin.
Färgad tvättad ull.
Polyestervadd
Nålar med olika grovlekar
Sybågar.
I det här bloggavsnittet visar jag mest arbete med hobbyfilt, bomullsgarn  och lingarn.

Att sy för hand tar tid

Jag har gjort några små saker och tagit tid när jag sytt. Att brodera tar tid. Ett sätt att få lite mer yta är att sy fast tygbitar dvs göra en applikation.
Ditt arbete behöver inte bli en färdig produkt utan du kan se det som att du tränat finmotoriken och kreativitet i 4 veckor. Du blir bedömd på hur du jobbat under de 4 veckorna.


Inspiration

Om du googlar på yllebroderier och klickar på bilder hittar du många vackra bilder. Dem kan du använda som inspiration för applikationer. I stället för att sy alla stygn kan du bygga upp ett eller flera färgfält med hjälp av hobbyfilt.
Om du googlar på grafittibroderi och klickar på bilder så hittar du en del roliga, knasiga, kaxiga eller politiska broderier
Ett annat tips är Karin Holmbergs blogg: http://www.karinholmberg.se Där kan du hitta både inspiration och tydliga närbilder så du ser hur du ska sy.
Sen kommer du säkert på ditt alldeles egna arbete att prova på.

Några exempel med tidtagning






När vi  hade återbrukstema kom en elev på att man kunde använda sådana plasthjul som snedremsor och annat levereras på till att tillverka en jojo. De fungerar utmärkt.
Här har jag dekorerat en jojo med hobbyfilt. Tyvärr fungerar den inte lika bra som jojo, när den fått så mycket tyg på sig, men man kan leka en annan lek i stället. Vem kan få hjulet att rulla längsta sträckan på golvet genom att putta igång den med handen? Tidsåtgång för tillklippning och sömnad 90 minuter.








Min lärarkalender behöver dekoreras. Här har jag sytt genom fyra lager hobbyfilt och sedan putsat bokstaven. Själva bokstaven tog 60 minuter att klippa och sy. Det var tjockt att sy genom 4 lager tyg.



 Det här broderiet är från 1936 och det kommer från Skåne. Det är broderat efter en åkdyna från 17-elller 18-hundratalet.



Jag hittade lite olika former och blommor på kudden och gjorde ett mönster med ulltyg till bottentyg och hobbyfilt till dekorationerna. Hobbyfilten är för seg för att brodera på med ullgarn, så det fick bli märkgarn av bomull för att brodera fast applikationerna.
Tidsåtgång: Klippa och nåla fast figurerna 45 minuter, sy fast krukan 30 minuter, tulpanen 15 minuter osv.


Totaltid hitills ca 4,5 timmar.

Stygn

Förstygn
Efterstygn
Stjälkstygn
Kedjesöm
Knutar
De här stygnen hittar du på http://www.brodera.nu

Att måla med garn och tyg: Projektet med Unna Katz 2010

Vi genomförde ett broderiprojekt inom skapande skola tillsammans med konstnären Unna Katz. Här är några bilder.
Vi spände våra arbeten på former av kycklingnät och ståltråd och fick dem tredimensionella. Vill man göra det lite enklare spänner man arbetet över en figurklippt kartong. Vi arbetade med projektet en halv termin.