tisdag 5 september 2017

Varptyngd vävstol nr 4: Kulturnatta

Nu är bilden med vikingaparet klar. Inte helt lätt att väva bildvävning i en så grov varp. Lättare än att göra en hällristning i alla fall.
Den grova bilden förstärker känslan av gåtfullhet inför paret. Vilka var de?

Allt är klart för kulturnatta 16 september. Kom gärna och väv lite randigt med vårt fina handspunna garn.







lördag 25 mars 2017

Bomull: återbruksvilja och teknik

(I slutet på den här artikeln hittar du länkar till några tekniska nyheter som många väntat länge på.)

Många älskar bomullskläder, även jag. Men bomullen kräver mycket mark och mycket sötvatten. Om vi kunde återbruka mer så skulle miljöpåverkan kunna bli mindre.

Att återbruka är bra för miljön. Vi kan lämna urvuxna kläder och kläder vi tröttnat på till loppis eller klädinsamling. Vi kan använda kläderna tills de är utslitna och laga dem om det går.
Vi kan tillverka nya saker av de utslitna kläderna. Tex väva trasmattor eller virka grytlappar av utslitna tröjor som på bilden nedan. Det blev superbra grytlappar men det tog tid och jag behöver bara två grytlappar.  Vad gör jag med resten av tröjorna som är utslitna?

Tänk om man kunde återbruka bomullsfibern!



Förr i tiden i Sverige så klippte man utslitna ullkläder i små bitar, och sedan repade man upp tyget för hand, eller repade upp med maskin. Om man blandade med lite ny ull kunde man spinna till nytt ullgarn och tillverka filtar. Här nedan är en bild på min farmors ullfilt av återbrukad ull. Din familj kanske har en likadan. Man använde också återanvända ullfibrer till stoppning i täcken.



Att återbruka fibrer tar tid men man vinner pengar. Men när kläderna tillverkas alldeles för billigt på andra sidan jordklotet så återvinner vi inte så mycket som vi borde.

Om man i större skala vill återvinna klädfibrer så måste de sorteras efter fiberslag. Bomull tex kan kemiskt göras om till viskos. Att sortera manuellt är inte så enkelt. Tänk om man kunde göra det med en maskin?

Positivt är att sådana här försök görs i Sverige. En del klädkedjor tar emot både användbara och utslitna kläder. Kläderna går sedan till ett försök med materialåtervinning.
Detta kan du läsa om i Ny Teknik från 8 mars: http://www.nyteknik.se/miljo/sensorer-sorterar-gamla-klader-6830033
Här finns också en artikel till i samma nummer: http://www.nyteknik.se/miljo/svenska-sorteringen-vill-ta-emot-mer-textilier-6830044

Bra eller hur?

Bomull är cellulosa. Trä innehåller också cellulosa. Ny Teknik 23 mars har en artikel om hur man på Domsjö fabriker i Örnsköldsvik slutat tillverka pappersmassa och i stället gör textilmassa av trä. På Södra Cell i Mörrum har man en line med pappersmassa och en med textilmassa. Här är en länk till Södra Cell Mörrum som berättar om detta: https://www.sodra.com/sv/massa/vara-produkter2/textilmassa/

Här hittar du en länk till Domsjö fabriker i Örnsköldsvik: http://www.domsjo.adityabirla.com/Sidor/Startsida.aspx Där kan du leta bland nyheter. Tex 22 mars 2017 finns det en artikel om att Stella Mc Cartney använder viskos från Domsjö i sin senaste kollektion.




tisdag 3 januari 2017

Att sy jeanstofflor - Steg-för-steg-instruktioner

Reflektion över mönster

Nu har jag som pensionär vikarierat på en skola. Där jobbade en årskurs med återbruk i jeans. Läraren och eleverna hade samlat ihop enorma mängder jeans och gjorde sen återbruksprojekt av detta tacksamma material.

Eleverna tyckte det var svårt att hitta bra beskrivningar att följa för hur man ska sy ihop produkterna. Jeans är ju ett kraftigt tyg så det kan bli onödigt tjockt och svårt om man syr i fel ordning.

Då funderade jag över de mycket bra skolmönster vi fortfarande har i skolsalarna dvs i första hand mönstren från Nordiska/Coats. De har väldigt noggranna sömnadsbeskrivningar med ritade bilder. Tyvärr går de väl knappt att köpa längre.
De var mycket bra gjorda och eleverna och jag har alltid haft stor nytta av dem. Men plötsligt slås jag av tanken att det väldigt sällan står beskrivet i mönster varför man syr i en viss ordning. För oss lärare är det mer självklart men inte för våra frågvisa elever.

Så här nedan kommer en beskrivning på hur man syr jeanstofflor med lite förklaringar. Hoppas att det inspirerar elever till att fundera över varför man gör saker i en viss ordning.

Jeanstofflor

Material: Slitna jeans. Ullfilt eller polyestervadd. Kartong eller läder till stadiga sulor. Sytråd. Ritmaterial. Se nedan



Mål: Att sy ett par jeanstofflor som är komplett vändsydda så att inga fula traskanter syns. Bra passform.


Så här vill jag att den färdigsydda toffeln ska se ut. Stadig sula. Bra passform så att den passar mina fötter.


Mönster

Ställ din fot på ett papper och rita av eller använd färdigt mönster för sulan.
När jag gjorde mönstret för överdelen ställde jag foten på sulmönstret och mätte några olika mått.
Bestäm var överdelen ska sluta mot sulan (punkterna B).  Bestäm var ovandelen slutar högst upp på vristen och var på sulan du hamnar om du drar en linje från den punkten rakt ner. Motsvarar punkterna C och D. Punkten A är där du ska lägga vecken på överdelen.


Jag ritade först ut mönstret till sulan på papperet. Sen ritade jag överdelen efter mina mått. Som du ser är ovandelen lite bredare fram i tån och lite längre från tå till vrist. Det är för att toffeln inte ska bli för platt fram i tån där man måste lägga ett par veck eller rynka tyget.
Ungefär som det gröna mönstret ska överdelen se ut. Om du vill göra det enkelt klipp ut en form i skräptyg och prova. Gör om om du inte blir nöjd.
För att se skillnad på höger och vänster så ser man det enklast genom att överdelen är lite längre på utsidan av foten.


Sy den första provtoffeln

Klipp till två sulor i jeanstyg och två ovandelar i jeanstyg. Glöm inte att lägga till 1 cm sömsmån runt om. Använd inte flieselin för att få ovandelen stelare. Klistret gör att det blir segt att sy i. Dessutom blir det svårt att forma tyget vid tån.
Har du för tunt tyg är det bättre att ta ett extra lager tyg men utan klister.
Du börjar med att sy kanten på ovandelen räta mot räta. Se nedan


Jacka kanterna.  Se nedan. Om du inte gör det stramar tyget när du vänder ut rätsidan.


Vänd ut rätsidan. Stryk noggrant. Sy eventuellt en stickning vid kanten.
Sicksacka ihop tygerna i ytterkant. Detta för att det ska bli lättare att sy fast mot sulan. Lägg också två små veck framme vid tån och sy fast dem på symaskin. På en del mönster står det att man ska dra rynktrådar men det tycker jag blir alldeles för tjockt. Mycket svårare. Se nedan



Nu ska ovandelen nålas mot den övre sulan. Sy med sulan neråt i symaskinen. Det blir minst knöligt så. Jag valde att sy med röd tråd för att visa hur nästa moment ska göras. Man syr nämligen flera gånger i samma spår och lägger till ett tyglager varje gång.
Om du vill att tråden ska synas, så sy med en tråd som bara har lite annan färg. Kanske lite ljusare blå.
Sy fast ovandelen mot den översta sulan (den som är mot foten). Se nedan.




Nu ska den andra sulan sys på. Den läggs räta mot räta mot övre sulan med ovandelen mellan. Nåla och sy från den sidan som ska blir ovansida på  för här har du en söm som du kan följa (sydd med röd tråd på min toffel). Följer du den är det lättare att sy rakt.
Lämna öppet längst bak för att kunna sätta i en sula. Se nedan.



 på nästa bild ser du hur ovandelen har hamnat mellan de båda sulorna. Avigsidorna på sulorna är vända utåt.


Och här nedan är det sytt. Du kan se att det är sytt två gånger för det är en röd och en blå söm.


Om det blir lite krokigt kan du sy en gång till på det stället.


Nu är det dags att vända ut rätsidan för att kontrollera att det blev rätt. Tryck in tån med hjälp av t ex en träpinne så går det lättare


Ja titta det blev rätt och nu skulle man kunna stoppa in sulan. Men det är bättre att vända tillbaka avigsidan igen och klippa bort det mesta av sömsmånerna, för annars blir det väldigt knöligt.


Om du vill lägga i en sviktsula sy fast den nu. Jag valde nålfiltad ull.
Varje gång syr du i den föregående sömmen. Nu ska du vara noga att lägga sviktsulan närmast det som ska bli överdel på sulan. Sy från undersulans sida. Sätt gärna dit etiketter. Jag syr först och klipper sedan.



Klipp nu rent



Vräng sedan tofflan igen.
Tryck in kartongsulan. Jag valde att lägga wellpappen med ränderna längs med foten för att det ska bli möjligt att få in den i tygsulan


Jag blev tvungen att klippa bort en liten flisa kartong.



Sedan viker man fluffet och överdelen på sulan runt kartongen och viker den andra sulan mot. Inga fula traskanter får synas. Nåla. Sy sedan ihop med kaststygn.


Här är toffeln klar. Jätteskön. Kanske lite tråkig.



Sy den andra toffeln. Min andra toffeln ska få en dekoration.
Broderi kanske. Då måste det sys innan överdelen sys ihop.
Jag bestämmer mig i stället för att sy på ett band och provar mot den färdiga toffeln. Naturligtvis vill jag ha in bandets ändar osynligt. På bilden nedan syns en japansk snodd, en knypplad spets på ett svart sidenband samt ett band som är vävt med brickor. Jag väljer en japansk snodd som är väldigt tjock för att se om det överhuvudtaget går att sy fast den på maskin.





Jag syr färdigt överdelen. Jag lägger bandet så det hanmnar nedanför den lite tjockare sydda kanten. Med stora fula stygn handtråcklar jag fast bandet där det ska vara. (Tråcklingsstygn tar man bort när man är klar.) Jag sicksackar fast det med symaskin i båda ändarna. Sen är det bara att fortsätta med att sy fast överdelen mot övre sulan och så vidare. Bara! Den här toffeln blev krångligare att sy även om det gick. Hade jag valt brickbandet som också är tjockt men inte lika tjockt så hade det varit lättare.

Nästan klar med toffel nummer två. Kartongsulan ska i och öppningen sys igen för hand.


Reflektioner

När toffeln blev färdig kom jag på att jag har ett tjockt återbruksläder från en gammal väska som jag kunnat använda till sula i stället för kartongen. Det får bli nästa toffelpar.

Efter första toffeln kom jag också på att jag ville dekorera toffeln på ovandelen. Då måste jag göra det innan jag syr ihop toffeln. Det fick bli på högertoffeln.

Om att sy i tjockt tyg: Man syr ihop 4 lager tyg plus ullagret. Där ovandelen slutar blir det 6 lager tyg några stygn. Där vecken är lagda vid tån blir det 8 lager. Där fick jag sy lite långsammare. När man syr på ett lager i taget så tyckte jag aldrig att det blev för tjockt. Ingen nål gick av. Rekommenderas jeansnål. Besvärligt blev det när jag sydde fast snodden.

Om hala tofflor: Om man vill kan man pensla på antihalkskydd på undersidan av sina tofflor. Panduro hr en produkt som heter formgummi. Det finns också något som heter Sockstop på Skapamera.