Bedömning och betyg


För en elev och även för oss lärare så kan det vara svårt att tolka betygskriterierna. Då är det viktigt att man har kolleger att diskutera med. Både på nätet och i verkliga livet.
T ex: I den stad som jag bor i har jag varit på många nätverksmöten för slöjdlärare och diskuterat bedömning.

Betygskriterierna har jag delat upp i sex olika rutor. Andra lärare har delat upp det på andra sätt. Ruta 4 kan t ex delas upp i fler rutor. (Titta på sidan betygskriterier högst upp på bloggen)
Här kommer några reflektioner:

Min första allmänna reflektion är att det kan vara svårt att få in alla betygskriterier på ett arbetsområde, men om man har en elev flera terminer så brukar man kunna få med alla rutor.

Den andra allmänna reflektionen är att underförstått i alla rutor så handlar det om "med en svårighetsgrad som är rimlig för åldern". Visst skiljer detta lite mellan skolor men det är förvånansvärt att när jag diskuterar med andra kolleger så tycker vi ganska lika.

Svårighetsgrad ja. Elever som specialiserar sig på en slöjdart de sista åren på högstadiet kommer ju att bli duktig i den slöjdarten men inte ha så breda kunskaper. Fast det är ju likadant även inom textilslöjden. De sista åren på högstadiet när eleverna får välja friare finns det elever som stickar mycket och andra syr kläder och några väver. Det här måste ju vara med när man bedömer svårighetsgraden.

Ruta 1:
Eleven kan formge och framställa slöjdföremål. Det här är grunden för all slöjd. Formge får bli när utmaningen är enkel. En elev som i år 8 eller 9 väljer att sy en kavaj eller ett par jeans kan ju knappast börja med att rita mönstret. Det vore för svårt. Då blir det mest tillverkning dvs framställning men inte så mycket formgivning. Men om utmaningen är att väva en liten bildväv på en kartongbit så kommer inte två vävar att bli lika och det blir mycket formgivning.

Ruta 2:
Handverktyg, redskap och maskiner. Symaskinen är en självklarhet att alla elever lär sig. I år 3 och 4 kan man få hjälp men sen bör alla elever klara det själv. Det förargliga nålsögat kan man klara med hjälp av ett förstoringsglas med inbyggd lampa. Att klippa måste också alla elever kunna men en del behöver träna. När det gäller stickning så har jag i de högre årskurserna haft det som valbart. Alla behöver inte lära sig det. Sen finns det många fler redskap, det här var några exempel.

Ruta 3:
Om att eleverna ska välja tillvägagångssätt. Det här behöver många elever träna på, att tänka själva. När elever frågar: Hur ska jag göra nu så kanske jag svarar: Vad tycker du? Gissa! Det är så bra för det står inte att det måste vara ett bra val. Det räcker att välja och motivera.

Ruta 4:
Utveckla idéer, pröva, formulera handlingsalternativ. Här handlar det om att hitta på både konstnärligt och tekniskt. Hur ska jag göra för att det ska se ut som jag vill och hur ska jag nå dit rent praktiskt. En mycket viktig ruta. Många gånger är det svårt att sätta ord på den processen för en elev, men vi lärare ser det när eleven provar, ändrar sig och till slut bestämmer sig

Ruta 5:
Självbedömning och kamratbedömning. "Two stars and a wish".

Ruta 6:
Slöjdföremåls uttryck, trender och kulturer. Här kan man gärna diskutera föremål som eleverna inte tillverkat själva. Då blir det lättare att tänka fritt.

Ruta 1 2 och 4 är grundläggande och som jag uppfattar det väger tungt. De andra 3 är också viktiga och syns i elevernas skriftliga reflektioner.
Men man kan diskutera om kanske kriterierna 1, 2 och 4 ska ha en vikt av 23 % var och de övriga 10% vardera. Varför skulle man fundera så? Jo när man utdelar betygen B och D.

Det var lite om bedömning. Reflektioner. Jag kommer säkert att ändra det här vartefter.



3 kommentarer:

  1. Hej. Jag undrar en sak angående slöjdbetyg. Om man inte hinner klart helt med sitt arbete inna trrminen är slut ,men ändå har varit närvarande och gjort sitt bästa under lektionerna?, kan man få ett bra betyg ändå eller måste läraren se det färdita resultatet för att kunna ge högre betyg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja
      Det kan vara så att det är ett lite för stort arbete. Läraren kanske trodde att den här eleven skulle hinna med arbetet men kanske eleven kom på nya ideer efter vägen
      Exempel. En elev stickar fingervantar i ganska tunt garn. Då räcker det med en vante.
      Svaret kan också vara nej. Eleven kanske lägger fokus på fel saker. Om man i träslöjden slipar och slipar och slipar kanske man aldrig komer fram till de svåra arbetsmomenten.

      Radera
  2. Ja nytt exempel
    En kavaj som är ett komplicerat plagg. Den är nästan färdig. Jag har redan hunnit se att eleven löst svåra problem självständigt. Då brukar det bli ett bra betyg.

    SvaraRadera