Tillverka myggfönster till utåtgående fönster

Myggfönster behövs vid den här årstiden. Praktiskt är om myggfönstret går att sätta i och ta ur inifrån. Det är ju enkelt om fönstret är inåtgående, men lite trixigare med utåtgående gamla fönster. Med lite händighet kan du fixa ett fönster som man kan manövrera inifrån även för utåtgående fönster. Så här gör du:

Virke till myggfönster är antingen sånt som blivit över hemma eller så kan du gå till en trävarufirma. Där kan man be att få köpa billigt eller få gratis de tunna ströläkt som ligger mellan brädorna i buntarna. De jag använt är 45 x 10 mm. Det blir lätta och ändå tillräckligt starka fönster. Alla standarddimensioner på byggfirman är för grova.

Mät upp hur stort fönstret är. Det ska ska passa om man sätter i det utifrån om fönstret är utåtgående. Det ska alltså vara lika stort som fönstret är.

Gör en ram. Sammanfoga halvt i halvt. Se bild nedan.

Limma med trälim. Häfta fast nätet med häftpistol. Grått eller svart myggnät blir i stort sett osynligt.

Såga tälj och fila en bygel. Jag har gjort lite olika varianter. En finess är att fästa bygeln i samma höjd som en fönsterspröjs om det finns någon sådan.

 Bygeln kan vara slät också. Man får alltid in fingrarna bakom bygeln för nätet fjädrar.

Sista finessen är att i jämnhöjd med nedre fönsterhaken göra ett litet hål för en ståltråd. Ståltråden fästs i fönsterhaken och bör vara ca 40 cm lång. Najtråd eller trädgårdstråd är lagom mjuk.

När du ska sätta i fönstret öppnar du fönstret, sträcker ut myggfönstret på sneddden och pillar in ståltråden utifrån och in genom hålet i fönsterramen. Inte så svårt när man lärt sig tricket. Sen drar du till dig fönstret med bygeln med båda händerna. Har du gjort fönstret lagom stort ska det inte glappa.
Till sist drar du åt ståltråden och snurrar den några varv runt fönsterhakens fäste i fönsterkarmen. På det viset kommer myggfönstret att hållas på plats och fönstret kommer inte att slå. Tänk på att knyckla ihop ståltråden på ett snyggt sätt så att ingen fastnar i den.

Sov gott.

Om du vill göra mer avancerade myggfönster eller myggdörrar med gångjärn så finns det en bra beskrivning hos SKIL som tillverkar verktyg. Där kan du också se lite mer utförligt hur du fogar "halvt i halvt"  https://www.skil.se/anvisningar-steg-for-steg/montera-myggnat-i-dorrar-och-fonster.html

Om du inte vill köpa myggnät utan använda en gammal gardin så finns det ett fint tips på "365 saker att slöjda" som är hemslöjdskonsulenternas tipssida  http://www.365slojd.se/projects/483-bygg-ett-myggfonster

Trappstege och lampa

Slöjd, textil, trä, metall, färg, teknik, elektronik återbruk och allt annat. Här kommer två inlägg som jag flyttat från min nedlagda Karins makerspace. De är från 2016 och befinner sig i utkanten av träslöjden.

1.  Nyss hemkommen från slöjdbiennalen inser jag att under mitt arbetsliv som slöjdlärare och tekniklärare alltid varit en "maker" och "do it youself".

Först ut är den kombinerade trappstegen och barnstolen som jag byggde med tanke på mitt äldsta barnbarn. Han var då två år och ville inte längre sitta i "babystolen".

Stolen är byggd av två vanliga köksstolar från läkarmissionen och var ett bidrag till Västmanlands hemslöjdsförenings återbrukstävling då Hemslöjdsföreningarna i Sverige fyllde 100 år 2012.
Den har varit utställd på Västmanlands museum.

Materialet var nästan gratis. Det hade tagit mycket längre tid att bygga den från grunden. Mycket funktionell och omtyckt av barnbarnen. Dessutom flitigt använd som trappstege och som sådan väldigt stabil. Om du bygger en likadan - tänk på vinklarna så att den inte blir övertung åt något håll.




2.  Jag fick en rolig födelsedagspresent av min man. En hemgjord byggsats till en björklampa.

En stickpropp och lite återvunna lampdetaljer från en låda i garaget. Dessutom en stor modern LEDlampa som inte blir varm. Och det viktigaste av allt. En bit björk med nävern kvar från vedstapeln. Vedbiten var urborrad med ett litet hål från ena änden för sladden och ett större hål från andra änden för att få plats för lamphållaren.

Om du vill göra något likadant så tänk på att torr ved som ligger ute eftertorkar inomhus och krymper lite.

Om du har en navare kan du borra i färskt trä men om du bara har vanliga träborr är det bättre om träet fått torka lite utomhus först.

Skidor under Segebadenpulkan

Vinter. När snön lägger sig så här fint vill man ut i skidspåret. Och har man små barn i släkten så måste de få åka med.

Vi har provat både plastpulkor och Segebadens träpulkor. Alla har vi köpt begagnade.
Plastpulkan var stor och tung men rymde två barn och hade en lyxig vindruta för blåsigt väder. Men det gick inte att sätta på skidor under den. Finns det skidor under pulkan så har man större valfrihet att välja var man kan åka och det är mycket lättare att dra. Vårt favoritområde för skidutflykter är Gyllbergen i södra Dalarna.

Så här byggde vi om den fina Segebadenpulkan inköpt begagnad för 500 kronor.
Ett par begagnade barnskidor 130 cm långa för 50 kronor.  4 träklossar olika långa som är 5,5 X 6,5 cm. Jag tog det som fanns i spillådan. Pulkan är 125 cm lång.

Sen gäller det att mäta spårvidden i skidspåret så att skidorna hamnar rätt i sidled.
En profilmall att mäta listerna på undersidan av pulkan är bra att ha.  Här har jag tryckt profilmallen mot undersidan på pulkan för att se hur spåren i klossarna ska se ut för att passa mot listen.

Sen sågade och högg jag ut spår i klossarna med japansåg, hammare och stämjärn. Det är för att kunna fästa klossarna stabilt mot undersidan i rätt läge.
För att slippa ta bort mässingsbeslagen på undersidan av listerna är klossarna sedan skruvade från sidan. Två skruvar i varje kloss. Se bilder

Slutligen är skidorna skruvade till förhöjningsklossarna men bara med en skruv i varje kloss. Det ger lagom svaj i konstruktionen så att skidorna kan fjädra.

Klossarna jag hade bestämde hur högt pulkan kommer i spåret. Man kan gärna höja någon centimeter till om man har något lämpligt virke. Man kan se att om skidspåren är djupa så ger mittersta listen på undersidan av pulkan lätta spår i snön. Men det är knappt synligt. Man kan se att på mittlisten har tjäran blivit lite sliten.

Här nedan är pulkan under arbetet med skidorna.

En nyinköpt vindruta från Segebaden blev det dyraste på pulkan. Väl värt pengarna. Lite pyssligt att få dit den. Det blev en fantastisk snövinter 2018 och pulkan kom till användning.

Det här sportlovet vecka 7 2019 blev blötare än förra året och barnbarnet har växt sen förra året. Ett par regnbyxor som inte var helt täta som regnbyxor men består av två lager tyg fick duga. Jag sydde om dem och gjorde ett kapell. Jag sydde på maskin men fick sy fast det mot det gamla tyget för hand.

Det blev ett lyckat sportlov med flera turer med pulkan. Och snö fanns det att åka på även om det var lite blött.

Och här är pulkan ute i vinterlandet. Barnet är vaket och sitter i vindskyddet med familjen. Vindrutan är nedfälld och kapellet åtdraget.

I pulkan har vi dubbla tillskurna liggunderlag i botten. En sovsäck sydd av tjockt teddytyg. En fårskinnsfäll över och en under barnet. Min erfarenhet är att större barn fryser mer än riktigt små barn. Stora barn kan säga till om de fryser. Han hade det varmt och gott.

Om du åker skidor på ospårad mark kanske med lite lätt skarsnö som det är just nu vecka 9 2019 så fungerar den gamla pulkan utan skidor jättebra. Men små barn i pulka har ofta större syskon, och de åker lättast i spårade skidspår, och därav behovet av skidor under pulkan.

Den här bloggen är skriven och redigerad under v 7-9 år 2019.
Här är länken till Segebadens pulkor: http://segebadenpulkan.se/sv/produkter/pulkor/

Betygstider och betygskriterier

Skolavslutningarna har börjat. Betygen i grundskolan är satta och väntar på att delas ut. Till varje elev vill jag säga att oavsett vad ditt betyg säger så var stolt över det du tillverkat  och det du lärt dig.
Du har använt ögon händer och hjärna och verktyg för att slöjda en produkt.

Jag har undervisat i främst slöjd, teknik och matematik, och jag är den första att säga att slöjd tränar både ögon hjärna och händer.  De betygskriterier vi använder i slöjd handlar mycket om att tänka medvetet i slöjd. Men hur mäter man hjärnans aktivitet i det undermedvetna tankearbetet? Och i det undermedvetna tankearbetet samspelar hjärnan med händer och ögon.
Jag kan tycka att man i betygskriterierna allt för mycket betonar det medvetna tankearbetet och på många skolor kämpar eleverna med långa redogörelser för hur de tänkt.

Läs gärna handkirurgen Göran Lundborgs bok "Handen och hjärnan". Eller googla på artiklar om honom.

Jag är pensionär och har inte längre som tjänsteman någon skyldighet att försvara betygskriterierna inför eleverna.

Om du är elev förälder eller lärare läs igenom kursplanen och betygskriterierna en gång till och fundera. Är de bra för eleverna? Är det vettigt att det handlar så mycket om vad eleven tänker medvetet.

Visst är det så att jag som slöjdat hela mitt liv uppfyller alla betygskriterier, men inte ens jag är alltid medveten om det. Det känns som att händerna tänker själva trots att jag vet att hjärnan och händerna jobbar tillsammans. När jag väver försöker jag få väven jämn och fin eller blandar färger kaxigt eller finstämt utan att tänka. Jag tänker men omedvetet. Ibland tänker jag också medvetet. Men inte alltid.

Som pedagog måste jag medvetandegöra alla mina undermedvetna beslut för att kunna lära barn att klippa, sy med nål och tråd, hantera symaskinen, sticka osv. Grundfärdigheterna som behövs för att kunna skapa en slöjdprodukt. 

Men men men. Är det inte tokigt att betygssätta vad som hänt i barnens hjärnor och dessutom på vad de lyckas skriva på papper. Det är ett komplement till det jag som lärare hinner se. Men ingen elev kan få ett högt betyg på en enkelt och dåligt utförd produkt bara för att de är duktiga på att snacka. Dessutom förbiser man den viktiga funktionen i slöjden att träna händernas och kroppens motorik för att behålla hela kroppen frisk och stark. Idrotten tar en hel del men tränar inte så mycket finmotorik.

Slöjd är härligt, slöjden lever. Nån gång ska jag skriva om allt vi vinner på att ha bra slöjdundervisning.

Tills dess det är bra att vara lite källkritisk. Börja med kursplanen och fundera på varför den ser ut som den gör. Som medborgare ska man följa lagar och förordningar men man har också en rättighet att vara kritisk. Är den här kursplanen bra för eleverna? Fundera.

Fundera också på varför symaskinen denna fantastiska maskin inte ens nämns. Är det för att den är självklar i slöjdundervisningen. Tyvärr finns det rektorer som anser att det inte behövs symaskiner i en slöjdsal. Eller kanske bara 2-3 stycken i ett hörn.
Samtidigt kräver skolverket en anpassning till det digitala samhället. I de moderna symaskinerna får man mycket datorkraft som kan användas till att programmera tex bokstäver eller mönster. Plus mycket mer.

Gå nu ut i sommaren och använd dina händer till att binda en midsommarkrans och njut av ledigheten.

Tälja en höna av hägg

Just nu är det snö och sol och vårvinter utanför fönstret i södra Dalarna där jag befinner mig just nu. En härlig årstid. Snart kommer våren och då kan man tälja de här fina fåglarna som vi täljde förra sommaren.

Vi letade lagom kraftigt björksly på tomten för att tälja äldsta barnbarnet och jag. Vi hittade inte så mycket i lagom grovlek, men eftersom vi hade mycket häggsly så provade vi det också.
Då upptäckte vi att häggsly som inte är för grovt är lätt att skala och lika lätt att tälja i som i björk. Dvs det är lagom motstånd och det blir långa fina spånor. Häggen har också fler klykor än björk på slyet vilket är en fördel ibland. Sen provade jag lite äldre hägg som var lite grövre men då var den inte lika lätt att tälja i.
Jag hittade i vår stuga i dalarna en tupp med trasig näbb från Torsås i Småland.

Jag tänkte att en höna blir lite lättare att tälja för barn, så här kommer en beskrivning på det.

Medan barnbarnet täljde en smörkniv i björk så tillverkade jag en höna av hägg. Fågeln till vänster.

För att jämföra olika träslag har jag nu täljt en höna i björk:

Så här såg björkslyet ut.

För att få en bra klyka till min höna fick jag skära ända nere vid marken. Jag vill helst ha något att hålla i nedanför hönans botten men det blev lite kort.

Så här blev hönan

Nu visar jag på en klenare klyka hur man gör. Det här blir en pyttehöna.
Se till att du har en rejäl bit att hålla i nedanför hönan.

Skär med kniv en markering för var du ska ta bort barken och pilla bort den med händerna eller tälj bort barken.

Tälj hönans överkropp så att den blir lite smalare upptill och platt. Huvudet ska vara tunt.

Skär försiktigt fram ett huvud. Klyv också stjärten i så många spån som du kan. Det var det svåraste.

Skär runt kvisten där du ska kapa den. Omväxlande tälj mot snittet och skär nya spår rakt av. Se bilden. Till slut har du kapat och fått en platt botten.

Här är hela fågelfamiljen och tittar ut på vårvintern.

Jag googlade på olika träslag för att tälja.

Magnus Palo skriver i sitt examensarbete 2005 från slöjdlärarlinjen i Umeå att man kan använda 7 vanliga träslag om man vill tälja i färskt trä: dvs björk, al, asp, rönn, sälg, hägg, och syren.
 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144152/FULLTEXT01.pdf

Sen ska man naturligtvis läsa Jögge Sundkvist bok "Slöjda i trä". Utgiven på Natur och Kultur Där finns alla handgrepp beskrivna. För nybörjaren och den som redan har tränat upp styrka och teknik. Där finns också synpunkter på hur lätt eller svårt det är att tälja i olika träslag.
Här är en länk till Jögges hemsida: http://www.surolle.se

Elever kan ibland titta på mig och säga: du ska tälja ifrån dig. Då svarar jag: När du tränat lite mer så kan du tälja emot dig. Ibland behöver man det. Men då ska du vara stark i händerna och vara försiktig. Praktiska tips finns i boken ovan.

Flera bloggare skriver att man ska undvika hägg och rönn för att det är hårt. En bloggare skriver att lämpliga träslag är björk al och asp.

Min erfarenhet är att björk är fantastiskt att tälja färskt eller halvtorrt.  Även bitar från grövre träd. På den tiden jag var tekniklärare så gjorde vi något år hammare som vi sen täljde skaft till. Då klöv jag halvtorkade vedträn från torpet till lagom klena bitar som vi sen täljde skaften av. När det torkat gjorde vi sista slipningen.

Varptyngd vävstol nr 4: Kulturnatta

Nu är bilden med vikingaparet klar. Inte helt lätt att väva bildvävning i en så grov varp. Lättare än att göra en hällristning i alla fall.
Den grova bilden förstärker känslan av gåtfullhet inför paret. Vilka var de?

Allt är klart för kulturnatta 16 september. Kom gärna och väv lite randigt med vårt fina handspunna garn.

Bomull: återbruksvilja och teknik

(I slutet på den här artikeln hittar du länkar till några tekniska nyheter som många väntat länge på.)

Många älskar bomullskläder, även jag. Men bomullen kräver mycket mark och mycket sötvatten. Om vi kunde återbruka mer så skulle miljöpåverkan kunna bli mindre.

Att återbruka är bra för miljön. Vi kan lämna urvuxna kläder och kläder vi tröttnat på till loppis eller klädinsamling. Vi kan använda kläderna tills de är utslitna och laga dem om det går.
Vi kan tillverka nya saker av de utslitna kläderna. Tex väva trasmattor eller virka grytlappar av utslitna tröjor som på bilden nedan. Det blev superbra grytlappar men det tog tid och jag behöver bara två grytlappar.  Vad gör jag med resten av tröjorna som är utslitna?

Tänk om man kunde återbruka bomullsfibern!

Förr i tiden i Sverige så klippte man utslitna ullkläder i små bitar, och sedan repade man upp tyget för hand, eller repade upp med maskin. Om man blandade med lite ny ull kunde man spinna till nytt ullgarn och tillverka filtar. Här nedan är en bild på min farmors ullfilt av återbrukad ull. Din familj kanske har en likadan. Man använde också återanvända ullfibrer till stoppning i täcken.

Att återbruka fibrer tar tid men man vinner pengar. Men när kläderna tillverkas alldeles för billigt på andra sidan jordklotet så återvinner vi inte så mycket som vi borde.

Om man i större skala vill återvinna klädfibrer så måste de sorteras efter fiberslag. Bomull tex kan kemiskt göras om till viskos. Att sortera manuellt är inte så enkelt. Tänk om man kunde göra det med en maskin?

Positivt är att sådana här försök görs i Sverige. En del klädkedjor tar emot både användbara och utslitna kläder. Kläderna går sedan till ett försök med materialåtervinning.
Detta kan du läsa om i Ny Teknik från 8 mars: http://www.nyteknik.se/miljo/sensorer-sorterar-gamla-klader-6830033
Här finns också en artikel till i samma nummer: http://www.nyteknik.se/miljo/svenska-sorteringen-vill-ta-emot-mer-textilier-6830044

Bra eller hur?

Bomull är cellulosa. Trä innehåller också cellulosa. Ny Teknik 23 mars har en artikel om hur man på Domsjö fabriker i Örnsköldsvik slutat tillverka pappersmassa och i stället gör textilmassa av trä. På Södra Cell i Mörrum har man en line med pappersmassa och en med textilmassa. Här är en länk till Södra Cell Mörrum som berättar om detta: https://www.sodra.com/sv/massa/vara-produkter2/textilmassa/

Här hittar du en länk till Domsjö fabriker i Örnsköldsvik: http://www.domsjo.adityabirla.com/Sidor/Startsida.aspx Där kan du leta bland nyheter. Tex 22 mars 2017 finns det en artikel om att Stella Mc Cartney använder viskos från Domsjö i sin senaste kollektion.