Att sy för hand del 2: Mer broderi

Alla barn i början. Det här broderiet är broderat av en 6-åring. Det är sytt med konturlinjer och "hit och dit-stygn". Man kan sy med "hit och dit-stygn" när man är äldre också, men oftast blir man inte nöjd med sig själv då.  Men det gäller att inte vara alltför petig heller för då syr man mindre och mindre stygn och det ser gärna lite krampaktigt ut. Sy avslappnat och lita på att hjärnan styr lagom mycket. Övning ger färdighet.

Här är några snabb-broderier utförda av elever på olika teman. När Narniafilmerna var nya så hade vi tema Narnia. Broderierna är utförda på ungefär 90 minuter.

Här är några broderier från Afrika. Som du ser kan man bygga upp bilder med enkla stygn och nästan bara konturer. Broderierna berättar en historia.
Broderierna är sydda av medlemmar i en förening som stöttar HIV-smittade i Mutare i Zimbabwe. Organisationen som står bakom heter FACT Family Aids Caring Trust.
Det röda bandet på ett av broderierna är en symbol för kampen mot HIV-Aids.
Här är länken: http://www.fact.org.zw/


Här nedanför kommer några av mina broderier. Det blir mest blommor och gulliga bilder. Varför?
Broderierna är sydda med plattsöm och schattersöm.

Traditionellt broderi är snällt och vackert. Det skapades i en tid när människor inte hade bilder på väggarna, telefoner med kamera eller tapeter med blommor på. Med enkla medel ville man göra vackert runt omkring sig.

Det här är  en bonad från 1933. I början på 1900-talet började man göra bonader med budskap. Vad vill den här bonaden säga?

Om man hittar ett roligt tyg så kan man förstärka och förändra tyget med broderi. Fortfarande snällt och gulligt

Nästa steg dramatik

Det är vackert med blommor.  Bilderna på de här broderierna hoppas jag ska ge inspiration till hur man syr stygnen.
Personligen skulle jag vilja få in mer dramatik i bilderna.
Jag tror att vi ska jobba med serier och serietecknare. Inte för att knycka bilder men för att inspireras av hur man bygger upp bilder med streck och ytor. Vi får se.

Teknikvecka 2014

 Första arbetsveckan i år är en temavecka om teknik. År 7 har som en av sina arbetsuppgifter att fundera över några verktyg och redskap i slöjdsalarna. Ni går med er lärare till textilslöjdsalen. Till er hjälp har ni avsnittet om "Teknik i slöjden" från augusti 2013.
Nytt för i år är att ni får prova att väva på den största bordsvävstolen och vävstolen med den blårandiga löparväven.

Varptyngd vävstol på Västmanlands läns museum

Ett roligt projekt på muséet

Ett roligt projekt våren 2014 har varit att  min kompis Ulla och jag har haft ett uppdrag att starta en väv i Länsmuseets nya opstadgogn. En opstadgogn är en varptyngd vävstol. Just den här är tillverkad av en lokal entreprenör och är vackert snidad. Sådana här vävstolar användes på järnåldern här i Sverige och långt tidigare i Grekland. De har använts  i Norge till nutid. Om man söker på varptyngd vävstol på nätet så kan man t ex hitta kurser i att väva i varptyngd vävstol.

Det är enkelt att tillverka en modern varptyngd vävstol och den tar inte så mycket plats, men det är lättare att väva på en modern vävstol.

På bilden här ovanför kan man se att vi varpat med ett brickband längst upp och hur vi fyllt sand i linnepåsar.

En väv där besökande ska få möjlighet att väva

Om besökare på muséet ska kunna få väva så ställer det krav på vilket garn man använder. Att använda handspunnet ull i både varp och inslag gör att det blir svårt att väva. Garnerna hakar i varandra och varpen går av.  Om vi vill vara historiskt korrekta och efterlikna vävningen som den såg ut på järnåldern så borde vi ha ull i både varp och inslag och väva en ganska gles väv som vi sen valkar så att den krymper.

Efter diskussioner bestämde vi tillsammans med museéets personal att vi använder hampa i varpen. Ett ganska grovt garn eller egentligen snöre från båtaffären. Hög kvalitet ungersk hampa 6/3. Varptätheten är 2 trådar per centimeter och väven är 40 centimeter bred. När vi väver försöker vi få ut bredden på väven för att den ska bli lite glesare.  Om man gör det syns varpen mindre och det är lättare att packa garnet.. Väven är ca 45 cm bred efter 35 centimeters vävning.
Om vi hade hittat ett lite tunnare hampgarn men naturligtvis inte enkeltvinnat hade det varit bra. Men som alltid tiden räcker inte till. När väven var färdiguppsatt hittade jag flera länkar på nätet till firmor som säljer hampgarn. Om det är av bra kvalitet så är det slitstarkt.

Till inslag använder vi handspunnet garn. Ullen har tvättats före kardning och spinning. Efter spinning har garnet tvättats och förvarats i frysen ett tag innan det får användas i utställningen.

Det finns många olika kvaliteer ull och en del kommer från Vallby Friluftsmuséem och deras Gästrikefår. Ulla som är duktig på att spinna har spunnit garn från olika fårarter som ger mjukt och strävt garn och garn i olika färger.

Vävningen fungerar bra och varpen håller.

 Här är väven som den såg ut en månad efter invigningen

 Till vänster om vävstolen står hövdingastolen som man får sitta i.

 På vävstolen hänger en liten ullvarp som är varpad med brickband

Till höger står en korg med garn och en korg med tvättad ull. Här ser man också vävsvärdet.



Här nedan kommer några bilder från invigningen.

Om du vill prova att väva så beger du dig till Karlsgatan 2 i Västerås och pratar med dem som jobbar i informationsdisken så kan de förhoppningsvis hjälpa dig. Om du har en skolklass så kontakta muséet för en guidning.
För alla västmanlännigar som har koll på vem jag är så är ni natruligtvis välkomna att ringa mig eller maila mig så kan vi göra ett gemensamt besök.

Om utställningen

Utställningen heter "När då var nu - forntidens folk och fä". Utställningen varaktighet är tills vidare.  Den börjar i forntiden och  sträcker sig fram till yngre järnålder/vikingatid.

Utställningen innehåller unika utgrävningsfynd från hela Västmanland i glasmontrar. Du kanske inte vet att i Tuna vid Anundshög utanför Västerås hittade man på 1950-talet flera kvinnogravar med mycket rika fynd.

Utställningen innehåller också kopior som man får ta på. För barn finns det mycket att leka med. Och som en modern utställning ska vara så är den vackert inramad med låtsasträd och enorma naturfotografier.

I mars invigs en utställning som handlar om medeltiden.

Att sy för hand del 1: Graffiti, applikationer och fritt broderi

Att sy för hand del 1: Grafitti, applikationer och fritt broderi. (Del två kommer att innehålla exempel på mer traditionellt broderi)

Det första arbetsområdet på 4 veckor höstterminen 2014 och vårterminen 2015 blir för år 6, 7 och 9 att sy för hand.
Varför? Jo för att när man syr för hand tränar man finmotoriken. Det är lika viktigt att träna finmotorik som att träna grovmotorik och muskelstyrka för att hålla sig frisk och stark.
Dessutom är det ett bra tillfälle att jobba med färg och form och problemlösning. Jag kallar det för graffiti för att hobbyfilten ger starka färger och möjlighet att bygga upp former som påminner om graffiti.

Material

Tyger som nålen går lätt igenom dvs ulltyger, hobbyfilt, linnetyg, vissa bomullstyger, samt tovad ull.
Garner i ull, bomull och lin.
Färgad tvättad ull.
Polyestervadd
Nålar med olika grovlekar
Sybågar.
I det här bloggavsnittet visar jag mest arbete med hobbyfilt, bomullsgarn  och lingarn.

Att sy för hand tar tid

Jag har gjort några små saker och tagit tid när jag sytt. Att brodera tar tid. Ett sätt att få lite mer yta är att sy fast tygbitar dvs göra en applikation.
Ditt arbete behöver inte bli en färdig produkt utan du kan se det som att du tränat finmotoriken och kreativitet i 4 veckor. Du blir bedömd på hur du jobbat under de 4 veckorna.

Inspiration

Om du googlar på yllebroderier och klickar på bilder hittar du många vackra bilder. Dem kan du använda som inspiration för applikationer. I stället för att sy alla stygn kan du bygga upp ett eller flera färgfält med hjälp av hobbyfilt.
Om du googlar på grafittibroderi och klickar på bilder så hittar du en del roliga, knasiga, kaxiga eller politiska broderier
Ett annat tips är Karin Holmbergs blogg: http://www.karinholmberg.se Där kan du hitta både inspiration och tydliga närbilder så du ser hur du ska sy.
Sen kommer du säkert på ditt alldeles egna arbete att prova på.

Några exempel med tidtagning

När vi  hade återbrukstema kom en elev på att man kunde använda sådana plasthjul som snedremsor och annat levereras på till att tillverka en jojo. De fungerar utmärkt.
Här har jag dekorerat en jojo med hobbyfilt. Tyvärr fungerar den inte lika bra som jojo, när den fått så mycket tyg på sig, men man kan leka en annan lek i stället. Vem kan få hjulet att rulla längsta sträckan på golvet genom att putta igång den med handen? Tidsåtgång för tillklippning och sömnad 90 minuter.

Min lärarkalender behöver dekoreras. Här har jag sytt genom fyra lager hobbyfilt och sedan putsat bokstaven. Själva bokstaven tog 60 minuter att klippa och sy. Det var tjockt att sy genom 4 lager tyg.

 Det här broderiet är från 1936 och det kommer från Skåne. Det är broderat efter en åkdyna från 17-elller 18-hundratalet.

Jag hittade lite olika former och blommor på kudden och gjorde ett mönster med ulltyg till bottentyg och hobbyfilt till dekorationerna. Hobbyfilten är för seg för att brodera på med ullgarn, så det fick bli märkgarn av bomull för att brodera fast applikationerna.
Tidsåtgång: Klippa och nåla fast figurerna 45 minuter, sy fast krukan 30 minuter, tulpanen 15 minuter osv.

Totaltid hitills ca 4,5 timmar.

Stygn

Förstygn
Efterstygn
Stjälkstygn
Kedjesöm
Knutar
De här stygnen hittar du på http://www.brodera.nu

Att måla med garn och tyg: Projektet med Unna Katz 2010

Vi genomförde ett broderiprojekt inom skapande skola tillsammans med konstnären Unna Katz. Här är några bilder.
Vi spände våra arbeten på former av kycklingnät och ståltråd och fick dem tredimensionella. Vill man göra det lite enklare spänner man arbetet över en figurklippt kartong. Vi arbetade med projektet en halv termin.

Tygtryck med shabloner

Vi har under flera år provat enkelt shablontryck både på vävt tyg och trikå. Vi har provat självhäftande bokplast som är segt och svårt att skära i. Bokplast ger fina tryck och shabloner som kan användas flera gånger.
Omslagspapperet till kopieringspapper är bra och går att stryka fast på tyget men vårt kopieringspapper kommer i kartonger utan omslagspapper, så det är sällan vi har tillgång till det.

Vi har mest använt vanligt kopieringspapper som vi tejpar fast med vanlig tejp. (Om man rullar små rullar med kletet utåt så får man självhäftande tejp) Det är fantastiskt vilka fina tryck det blir om man är noggrann. Här kommer lite bilder från i vår.

Det är inte alltid lätt att förstå vad olika förkortningar betyder. Enligt nätet betyder XO hugs and kisses, eller namnet på ett musikalbum från 1998 eller så är det ett datormärke. Jag frågar alltid den som gjort trycket och googlar också.

Här kommer ett tygtryck med en omvänd schablon. Det gjordes av en elev för ett par år sedan.

Och sist kommer min tröja med QR-kod. Flera elever har också tryckt QR-kod med olika meddelanden.

Korsstygnsbroderi-att välja arbetsuppgift

Om upphovsrätt till mönster

För en vecka sedan gjorde jag ett blogginlägg om korsstygn.
Jag fotograferade olika tyger och trådar som vi har på skolan och som man kan använda.
Jag fotograferade också gamla och nya broderier som jag hittade hemma och på skolan.

Nästa dag tog jag bort blogginlägget, för att jag hade tänkt efter.

Korsstygnsmönster är ju ett slags konstverk som någon tillverkat. Om jag köper mönstret så får jag tillverka en duk efter det till mig själv men jag får inte använda det för att tillverka saker som jag sedan säljer.

Om man frågar om man får använda en bild så kan man få ett ja. Ägaren till designen kanske tycker att det blir bra reklam. Men, men det är inte alltid så lätt att fråga.

Ett av broderierna (ett fint blommönster) är designat av handarbetsfirman Clara Waever. Broderiet är från 1960 och firman la ner 2005.
Ett annat broderi är från 1945 från Malmöhus Läns Hemslöjd som inte heller längre finns.
Några broderier är från garnfirman DMC och några från Marks Kattens garner
Om du söker på de här namnen kommer du att hitta bilder på nätet och kanske något ställe som säljer mönster.

Här kommer nu ett collage över en del av det jag hittade. Ett collage anses vara ett ny estetisk bild.

Att välja material

I skåpen på skolan har vi olika broderivävar och garner. Det gäller att välja garn och väv som passar till varandra i grovlek.

Du kan brodera på Aidaväv som är av bomull. Den har vävda rutor som man syr korsstygnen över.
Till Aidaväven med 2 mm stora rutor passar märkgarn av bomull. Tyget längst ner.
Till Aidaväv med 3 mm rutor passar lingarn 16/2. Tyget på mitten
Till Aidaväv med större rutor som här 4 mm får man prova vilka garner man har. Jag tycker att bomullsgarn till virkning fungerar bra och även 2-trådigt vävullgarn. Tyget längst upp.

Till Dalalinne som har 8 trådar per centimeter och där varje korstygn blir 2,5 mm så passar lingarn 16/2.
Det finns naturligtvis finare linne också men Dalalinne är lagom grovt för den som inte broderat förut.

Att göra egna mönster

När jag var liten så broderade de flesta efter färdiga mönster. Nu tror jag att det finns många många som gör sina egna mönster.

Korstygnsbroderier innehåller ofta fåglar och blommor och annat från naturen. Det är väldigt gulligt och så vill vi kanske att världen ska vara. Det är också roligt att rita böljande former.
Jag roade mig också att googla på "broderier med budskap" och fick ett gott skratt. Sen googlade jag på "broderier och politik" och såg flera broderier med politiska budskap. När jag googlar så gör jag det inte för att kopiera något, utan mer för att alla andras idéer sätter fart på min egen fantasi.

Att rita mönster

När jag ritar  korsstygnsmönster gör jag så här: Man kan naturligtvis göra det på datorn också men det här sättet är väldigt enkelt.

Först tar jag vanligt rutigt papper och förminskar det i kopieringsmaskinen så att jag får ungefär lika stora rutor som korstygnen kommer att bli på tyget.
Sedan ritar jag på fri hand på papperet det jag vill brodera. När jag är ganska nöjd börjar jag fylla i rutorna med olika färger.
Sen är det bara att klippa till en tygbit och börja sy. Jag är noga med att sy korstygnen i rader fram och tillbaka och ser till att alla överstygn ligger åt samma håll. Ibland syr jag inte som jag ritat för jag ändrar mig medan jag syr.
(Jag lär inte ut i skolan att lodräta rader sys på ett annat sätt än vågräta rader. Det är överkurs för nybörjare)

Att brodera utan mönster

På februarilovet gjorde jag ett geometriskt mönster till ett mobilfodral. Då  började jag med en triangel och sen sydde jag trianglar och ram tills broderiet blev tillräckligt stort.

Här är det färdiga mobilfodralet.

Lycka till med ditt korsstygnsbroderi

Länkar till hemsidor och bloggar

Det finns massor av idéer på nätet men det är en konst att hitta vad man letar efter.
Nu har jag börjat lägga in länkar till olika bloggar och hemsidor som du kan ha nytta av. Hellre några få än massor som man inte hinner titta på är min filosofi.

Broderi

I vår är det ganska många som broderar på vår skola. Karin Holmberg är en mycket duktig brodös som bland annat broderat luvtröjor med Dala Floda-broderier. Det blir så vackert när hon broderar och hon hittar nya sätt att använda broderi. Bloggen heter Brodösens blogg och har adressen: http://www.karinholmberg.se

Brodera heter en hemsida med tydliga bilder på stygn. Både korstygn och fritt broderi. http://www.brodera.nu

Mina stygn är en blogg med flera författare. Där finns bilder på små roliga broderier och experiment. http://minastygn.blogspot.se

Lite av varje

365 saker du kan slöjda heter en av föreningen Hemslöjdens hemsidor. Där kan du hitta idéer till olika slöjdarbeten. http://www.365slojd.se

Slöjden i skogen heter en annan av hemslöjdens sidor. Där hittar du mycket om träslöjd och träd http://slojdeniskogen.se

Skolbloggar

Snapphaneskolan har en riktigt bra slöjdblogg. På deras blogg kan du hitta arbetsbeskrivningar, foton på elevarbeten och en lång länklista. http://snapphaneskolan.blogspot.se