Ögonmått och andra mått

Vi mäter mycket i slöjden med måttband och linjaler. Vi tränar också vår förmåga att se utan att mäta. Om du slöjdar mycket får du ett bra ögonmått. Du kommer att kunna se mycket små skillnader mellan sträckor utan att mäta.

För att bli bra måste man öva. En snickare ser direkt om det är 3-tums eller 4-tumsspik Den som stickar mycket känner skillnaden i händerna och ögonen mellan 4 mm och 5 mm tjocka stickor.

Ett sätt att öva är att dela in en sträcka i hälften utan att mäta och sedan kontrollmäta med linjal. Ett annat sätt att öva är att på känn måtta ut t ex 10 cm mellan tumme och pekfinger och sedan kontrollmäta.

Ett annat sätt är att använda olika mallar. Här nedan är cirkelmallar klippta ur plastlock. Alla är märkta med vilken diameter de har.

Här nedan är kvadratmallarna.

När du ska rita ut 1,5 cm sömsmån på tyget är det bra att klippa en kartongbit som är 1,5 cm bred. Sen ritar du 1,5 cm sömsmån på fri hand men provar lite då och då att du gör rätt. Om du ska göra en fåll som är 3 cm bred så är det bra att klippa en pappersbit som är 3 cm bred och prova då och då.

Vi har gjort mallar för det här också. Se nedan. Det finns också en liten linjal som är 4 cm bred och 10 centimeter lång som kallas fiffikus. Den har jag ingen bild på.

Ofta ska vi i textilslöjden dela en sträcka i två. Till exempel när man sätter i en ärm i en T-shirt. Enklast då är att vika mitt itu.

Ibland vill man i stället mäta ut mitten. Mycket vi gör är ju symmetriskt. Ibland är det inte enklast att vika. Här är vårt nya verktyg. Det är tillverkat utav en spjäla till en trasig träpersienn. Centrumlinjalen. Varför tillverkas inte den? Vi bjuder på tipset.

Måttband finns naturligtvis i slöjdsalen. När du ska mäta runt något så behöver du måttbandet. Man kan träna ögonmåttet genom att gissa på omkretsen på burkar, glas, hinkar, och runt sin egen kropp. Gissa först och mät sedan. Gissa omkrets är lite svårare än att gissa på raka sträckor. Kakburken nedan har omkretsen 60 centimeter.

Till sist. Den gamla trälinjalen gillar jag. Den är så tydlig. Oftast behöver man inte millimetrarna på plastlinjalerna. En annan fördel är att den börjar med noll vid kanten och inte en bit in som på många plastlinjaler.

Lycka till med ditt slöjdande

Att sy en enkel keps

Här kommer en arbetsbeskrivning för en enkel keps med skärm och 6 lika stora tygdelar i kullen.
Rita gärna av en keps som du har.
Så här blev mitt mönster. För att kepsen ska passa olika storlekar syr vi fast en bit resår i nacken. Jag har lagt till ungefär en centimeter sömsmån på kulldelarna.

Börja med att välja tyg. Klipp ut 6 bitar som ser ut som strykjärn. Om tyget är tunt kan du pressa fast flieselin på baksidan. Jag tänkte göra en tomtekeps. Se nedan.

Om du vill dekorera kepsen med tygtryck eller applikation så är det enklast att göra det nu. Men om du inte kommer på något nu så kan du göra det på slutet. Det blir lite svårare, men det brukar gå bra. Här kan du läsa om hur vi gjorde tygtryck med schablon: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2014_06_01_archive.html

Lägg två kulldelar med räta mot räta, nåla och sy ihop ena sidan med raksöm 1 centimeter från kanten. Sicksacka sedan längst ut på kanten. Se nedan.

Vik ut så ser du att det blev rätt.


Lägg nu på en tredje bit räta mot räta, nåla och sy fast den med raksöm och sicksack. Om du petar lite med tyget så ser du att du inte ska sy ända upp i toppen på mössan. Lämna 1 cm.
Vik ut så ser du att du sytt ihop 3 delar till en halv mössa.
Stryk och sträck tyget så att alla sömmar blir fina från rätsidan.

Gör likadant med de tre bitar du har kvar.

Lägg dina två halvor med räta mot räta ovanpå varandra, nåla och sy ihop dem med raksöm och sicksack. Nu har du en liten mössa en så kallad kalott. Om mössan är alldeles för stor så kan du sy in mössan lite. Du behöver inte sprätta utan sy en ny raksöm lite innanför den gamla på ett par ställen.
Det är bra om mössan är lite för stor för vi sätter resår i nacken på den.

Nu är det dags att designa en skärm. Börja först med att klippa ut en skärm. Du kan rita av en skärm på en keps som du har. Ibland är det modernt med böjda skärmar. Ibland är det modernt med platta skärmar. Klipp i tunn kartong från tex en kartong som det varit kopieringspapper i. Prova tills du är nöjd. Var noga med att lägga randningen på kartongen på rätt håll så att kartongen blir lätt att böja.

Jag brukar klippa ut skärmar i plast från godislock som man kan få gratis i mataffären. Då ritsar jag med en kraftig nål runt mallen i stället för att rita. För elever kan det vara lättare att tejpa fast skärmen med många tejpbitar och sedan klippa efter papperskanten. Du kan också använda hemgjord dubbelhäftande teje av små rullade tejpbitar med klistret utåt.
Så här kan skärmen se ut. Se nedan.

Välj nu ett tyg till skärmen. Klipp ut 2 tygbitar som har 1,5 cm sömsmån runt ytterkanten och 2 cm sömsmån runt innerkanten.

Rita noga med textilpenna var du ska sy. Nåla och sy runt ytterkanten på skärmen. Sy ända ut till spetsarna. Klipp sedan så du får en smal sömsmån kvar. Se nedan

Vänd skärmen med rätsidan ut och stryk. Tryck in pappersskärmen eller plastskärmen och nåla längs innerkurvan. Sy en raksöm längs innerkurvan som håller fast karongen eller plasten.

Nu kommer det svåraste. Nu ska skärmen sys fast i mössan. Nåla och sy med raksöm. Här behöver du kanske hjälp av någon vuxen. Ofta blir sömmen krokig och man syr inte tillräckligt långt in på skärmen. Men då är det bara att sy en gång till utan att sprätta. Se nedan.

Nu kommer något som också är lite krångligt: Sy fast en snedremsa räta mot räta med hela nederkanten. Vik in, stryk och nåla fast mot insidan. Sy två raksömmar i kanten på kepsen. Jag har sytt sömmarna från utsidan. Se bilderna nedan.

Om man vill göra något som är lite enklare kan man i stället göra så här: Sicksacka runt kanten. Vik in 1,5 cm runt kanten. Sy fast med en eller två sömmar.

Prova. Hm Lite för stor.

Klipp en 8 cm långt resårband. Sträck ut det och nåla fast det. Sy fast i början och slutet med raksöm.
Prova igen.
Sy sen fast resåren längs långsidorna. Se nedan.

När jag sydde fast resårbandet längs långsidorna töjde det sig. Jag får göra om det nån gång. Men inte nu.
Nu ska skärmen stukas. Skärmen med kartong i kan du försiktigt rulla runt en rund burk eller brödkavel. Om du har plast inuti tygskärmen kan du göra så här: Värm med strykjärn och håll sedan skärmen runt en glasburk medan den kallnar.

Så här blev min färdiga keps. Skärmen blev precis lagom böjd.

Nu var det färdigt. Ut i solen och njut av det vackra vädret.

Bernina symaskiner felsökning

Det här inlägget räknar jag med att vi ska ha mycket nytta av i klassrummet så jag började med att lägga det bland sidor som finns högst uppe på bloggen. Där heter det Felsökning på Bernina symaskiner. Sidorna ser ut som flikar i ett register.

Våra Bernina symaskiner är bra men jag brukar säga att de är lite känsliga för om man gör fel.

Här är några av de vanligaste felen som uppstår i vårt klassrum.

När du jobbar med symaskinen så kan det vara bra att repetera hur man trär symaskinen genom att titta på sidan som heter Symaskinen. Här är länken: http://karinassarssonoom.blogspot.se/p/symaskinskunskap.html

Du har trätt symaskinen helt rätt och ska nu provsy. Symaskinen går inte framåt.

Knappen för spolning är tryckt åt vänster och då är spolning aktiverad och sömmen avaktiverad. Bild 2 nedan visar hur spolknappen ska vara inställd när du syr.

Sömmen blir nästan ok men övertråden ser lös ut.

Trådspänningen står på noll. Den ska normalt vara  på siffran 4 när du syr. Bild 2 nedan visar hur den ska vara inställd.

Ett annat fel kan vara att när du trädde maskinen så har övertråden inte kommit in mellan trådspänningsbrickorna utan hänger löst utanför. När du trär övertråden så ska pressarfoten vara uppfälld (och nålen i högsta läget) och då dras brickorna i sär. Dra lite lagom i tråden så att du ser att den fastnar mellan brickorna. Brickorna sitter till vänster om den raka pilen på bilden nedan.

Sömmen blir nästan ok men undertråden ser lös ut.

Vi har hittat åtminstone en spolkapsel där man kan trä undertråden på två sätt. Den lilla fjädern har två hål. Om man trär genom det ena hålet får tråden ingen trådspänning. Man kan använda den funktionen om man vill sy med en grov dekortråd som undertråd. Syr man med vanlig tråd blir det inte bra.

Trassel och elände:

Har du fått mycket trassel så be om hjälp med rensning.

Spolen. Spolen och spolkapseln måste i rätt. Böj dig ner och titta så att pinnen på spolkapseln hamnar i gropen för den. Kolla också att spolenkapseln knäpper fast. Kolla också att du satt i spolen rätt i spolkapseln. Instruktioner finns på sidan "Symaskinen" och länken till den finns även högst upp på denna sida.

Det andra kan vara att du glömt trä övertråden runt griparen. Det är den lilla kroken på bilden nedan.

Om nålen är bara lite skadad så kan det också bli trassel. Tex kan en skadad nål skära av tråden. Nålen kan bli skadad om du syr i en knappnål eller håller emot tyget när du syr eller om du drar ut tyget framåt när du är färdig. Tyget ska dras ut bakåt enligt instruktionsboken.

Spolen till undertråden kan vara trasslig för att någon slarvat vid spolningen.

Det kan också vara så att du glömt fälla ner pressarfoten innan du börjat sy. Pressarfoten håller fast tyget. Då blir det trassel.

Spolkapseln och det som håller spolkapsel på plats trillar ut ur symaskinen. 

Det finns en dubbelvikt metallbit till vänster om spolkapseln som man trycker på när man ska göra ren maskinen. Du har råkat trycka på den åt vänster. Be om hjälp att sätta tillbaka delarna på rätt plats. Du ser den längst ut till vänster på bilden nedan.

Pressarfoten lossnar

Du har råkat trycka på en liten röd knapp som lossar pressafoten. Lägg pressarfoten på stygnplåten och fäll försiktigt ner spaken för pressarfoten så fastnar den igen. Du ser den röda knappen på bilden nedan.

Hela maskindelen som håller fast pressarfoten ser ut som den brutit benet. 

Du har råkat komma åt en spak som lossar denna del. Be om hjälp att sätta fast den igen. Spaken ser du i övre vänstra hörnet på bilden nedan.

Övertråden fastnar

Du kan ha slarvat när du ska trä tråden runt griparen så att den i stället fastnar runt metallplåten till vänster om griparen. Be om hjälp att rensa maskinen. Se bilden nedan där plåten syns hitom griparkroken.

Övertråden försvinner ur nålsögat när du börjar sy och du måste trä om övertråden.

När du sytt färdigt en söm måste du dra ut trådarna ordentligt så att du har 15 cm långa trådändar. Dra trådändarna bakåt och under pressafoten innan du börjar sy nästa söm.

Det var allt till nästa spännande fel uppstår. Varje dag lär vi oss något nytt.

Symaskinen - länkar till instruktionsfilmer

Nu har vi tränat några veckor på att sy på symaskin, att trä symaskinen och att spola.
Här kommer fyra filmer på Youtube från en sida som heter slöjdpedagogik. Det är väldigt tydliga och bra filmer. De här filmerna är för Bernina symaskiner.

(På en macdator så klickar du med två fingrar på länken om du vill ha upp den i ett nytt fönster. På en PC så högerklickar du för att få upp länken i ett nytt fönster.)

Trä övertråden: https://www.youtube.com/watch?v=assclxzZ-As

Trä undertråden: https://www.youtube.com/watch?v=MXAoD9EZAgE

Det finns två sätt att få upp undertråden på. Antingen "fiskar" man upp den genom att snurra på handhjulet.
Det andra sättet att göra är att ha en 15 cm lång övertrådsände men skära av undertråden mot trådavskäraren till höger om spolkapseln. Sen syr du på en tygbit. Då hämtas undertråden upp automatiskt.

Här har du en bild på hur du ska trä tråden när du ska spola

Sy en raksöm på vävt tyg: https://www.youtube.com/watch?v=aTS__VLDN-M

Zickzacka kanten på vävt tyg: https://www.youtube.com/watch?v=cpwl97G4gSk


Här kommer en film för Huskvarna symaskiner:

Spola undertråd från trädd maskin: https://www.youtube.com/watch?v=RX5h14hd8vE

När jag hittar fler filmer för Huskvarna så kompletterar jag.

Hur fungerar en symaskin? - del 1 stygnbildning

Det är lättare att komma ihåg hur du ska trä symaskinen, spola tråd, välja söm om du förstår hur symaskinen fungerar.

Pröva först att sy på en symaskin med olika färg på över och undertråd. Har du tur så är symaskinen trädd när du ska öva första gången.

Sy på ett papper med långa stygn. Sy raksöm. Titta på sömmen. Övertråden ligger på ovansidan av papperet och undertråden på undersidan och de möts inuti papperet.

Ibland kan det vara så att undertråden går alldeles rak och övertråden syns på undersidan. Då är övertråden lite för löst spänd. Om övertråden går rak så är övertråden för hårt spänd eller är undertråden inte rätt trädd.

Dra nu isär papperet så du får loss sömmen. Titta på den. Hoppsan, det är en snodd. Och hur kan det bli det? Magiskt. Fotot på snodden blev inte så tydligt så här kommer en snodd i makramégarn.

Men hur fungerar det här? Hur kan trådarna sno sig runt varandra?

Jag hittade en animerad film på en hemsida för Deboge design: http://www.deboge.se/teknik/undrar-du-ocksa-hur-en-symaskin-fungerar/ Den här filmen stämmer allra bäst för en symaskin med stående spole och spolkapsel som t ex Bernina. Så som på bilden nedanför. Man ser tydligt hur griparen för övertråden runt spolen med undertråd.

På Youtube hittade jag en film från Komtek (Kommunala teknikskolan) i Halmstad som stämmer bra för en symaskin med liggande spole, som t ex Huskvarnas maskiner. Här är länken: https://www.youtube.com/watch?v=7VW1-bqK48g

Komteks film är mycket bra.  Men om man vill förstå ännu mer så är det inte underspolen som rör sig runt övertråden. Det är övertråden som rör sig runt spolen ungefär som ett hopprep rör sig runt en människa. Men hur ska man visa det praktiskt?

För att visa det här använder jag två trådrullar/spolar med makramegarn. (Tjockt). Sen har jag två plastburkar som passar i varandra. Spolen ligger i den inre. Tråden går ut genom en springa som sitter nere till höger. Sen går garnet utanför burken och fästs med ett gem nere till vänster. På symaskinen sitter det en metallfjäder som håller fast tråden. Sen går tråden upp över spolen till bortre änden av burken. Titta på bilderna nedanför. Först innerburken och sedan båda.

Bilderna som följer visar hur övertråden snos runt undertråden.

Den gröna övertråden är på väg ner

Nu är den gröna tråden på undersidan av spolen.

Här är den på väg upp.

Och här är stygenet färdigt.

Hoppas detta var till nöje.

I del två av "Hur fungerar en symaskin?" så ska vi titta på griparen som som gör att övertråden förs runt undertråden. Vi ska också titta på vilka delar på symaskinen som gör att övertråden  och undertråden blir lagom spända.