Kostar T-shirten för lite? Slöjd, samhällskunskap, teknik och matematik

Om du går till någon av sportkedjorna så kan du köpa enfärgade T-shirts jättebilligt. Hur kan de vara så billiga när det för en elev tar många lektioner att tillverka en enkel tröja?

Vi sydde skolväskor och pennskrin till en by i Gambia i november 2012. En elev och hennes familj åkte dit med Gambiagrupperna för att bland annat överlämna pengar till renoveringen av en vårdcentral i en by. Då sydde vi ganska snabbt för att vi delade upp arbetet. Några elever sydde enbart handtag och lärde sig det. Några elever sydde fast dragkedjor och blev experter på det. Några strök och blev bäst på det.
Här har du en länk till detta: www1.vasteras.se/onstaskolan/aktuellt/gambia.shtml

Matematik:
Hur stor del av priset i affären går till affären som säljer plagget?
Hur stor del går till transport?
Hur stor del går till dem som designar kläderna?
Hur stor del går till fabriken?
Hur stor del går till den som tillverkar plagget?
Hur stor är en vanlig timlön i Sverige?
Hur lång tid får det ta att tillverka en T-shirt för att textilarbetaren ska få en normal timlön?

Ekvationen går inte riktigt ihop.

Många, även vuxna tror att man tillverkar kläder med avancerade maskiner. Stoppa in en tygrulle och ut kommer färdiga tröjor. Du kanske har sett på TV hur man tillverkar kakor eller paketerar mjölk helt mekaniskt med moderna datastyrda maskiner.

Många har funderat på detta och konstruerat finurliga maskiner. Tyvärr, sanningen är att anledningen till att tröjan är så billig, är att den troligtvis tillverkas i t ex Bangladesh, Kambodja eller Kina. Det här är länder med extremt låga löner för textilarbetarna. De flesta av arbetarna är kvinnor.

I april 2013 rasade en stor textilfabrik i Bangladesh. Jag googlade på tre ord "fabrik rasade kläder" och hittade följande länk på Sveriges radio: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5517902

Jag googlade också på "HM avtal kläder" och hittade följande länk på fackföreningen Unionens tidning som heter Kollega: www.kollega.se/?c=17524

Läs, fundera och diskutera.
Hälsningar Karin

Knyta knutar och slå knopar

Knutar eller knopar?

På sjömansspråk säger man slå knopar, men det duger bra att använda vardagsspråk och säga knyta knutar.

I slöjden finns det fem knutar som man behöver kunna. På bilden nedanför ser du dem.
Det finns fler men de här räcker just nu. Många utav er kan redan de här knoparna

Nr 1 uppifrån heter överhandsknop. Den knuten använder du om du vill göra en knut på tråden om du till exempel ska sy i en knapp. En elev döpte den knuten till ballongknuten för den använder man när man knyter en uppblåst ballong.
Nr 2 är också en överhandsknop men här har jag använt den för att knyta ihop två snoddar.
Nr 3 är en råbandsknop. En stark bra knop för att knyta ihop två ändar
Nr 4 är en rosett
Nr 5 är en ögla. Den använder du till exempel när du startar en virkning.
Nr 6 är ett dubbelt halvslag om egen part kan du använda om du vill knyta fast något runt en träd.

Nu kommer det lite bilder hur du ska slå knoparna. Det finns inga händer med på bilderna utan du får komma på själv hur du ska hålla snöret. Behöver du hjälp så kan jag visa dig.

Överhandsknop

Överhandsknopen gör du så här: Lägg tråden i en cirkel. Den korta änden går över. Låt sen den korta änden gå igenom cirkeln underifrån och upp. Dra åt.

Här har jag gjort en överhandsknop med två snoddar. Den här skarvningen blir stark. Jag brukar använda den här knopen när jag ska skarva tråden vid pärlvävning. Den tråden är så blank att en råbandsknop går upp.

Råbandsknop

 Lägg HÖGER ände överst. Låt den gå under den vänstra änden och upp. Nu har du gjort ett halvslag.

Lägg nu VÄNSTER ände över. Låt den gå under den högra änden och upp igen. Nu har du slagit två halvslag som är spegelvända. Dra sedan åt knopen.

Här har du överst en råbandsknop. I mitten är en råbandsknop i två färger. Den nedersta är en felaktigt slagen råbandsknop. En "fulknut". Den får man om man slår två lika halvslag efter varandra. Den ska du inte använda. Den går lätt upp.

Rosett

En rosett om den är riktigt slagen är en råbandsknop där du enklast slår halvslag nr två med dubbelvikta snören.  Rosetten kan man använda för att man får en knut som är lätt att lösa. Om rosetten ser ful och spretig så kan det bero på att det inte är en råbandsknop utan en "fulknut".

Ögla

En ögla använder man när man startar en virkning. Lägg en cirkel. Den långa änden (nystanet) ska gå över.  Stick ner två fingrar i cirkeln och hämta upp en ögla. Dra sedan åt cirkeln.

Håll i den korta fasta änden och dra i öglan eller den långa änden så blir öglan större eller mindre.

Dubbelt halvslag om egen part

Jag tror att du kan följa bilden och prova att slå knopen.
Lycka till

Vävning - att välja arbetsuppgift

Vävning i vår slöjdsal

Varje termin börjar vi med en kort temauppgift. Läsåret 2013-14 blir temat vävning. (Utom för år 8 som har Project Runway med återbrukstyger.) Ni kommer att väva en liten bildväv som monteras som kylskåpsmagnet och ni kommer att få prova på och väva en rand i stor vävstol. Vi kommer också att titta på hur en vävstol fungerar och vi kommer att titta på många vackra vävar från jordens alla hörn och tider. 

De elever i år 8 och 9 som efter sin startuppgift får välja sitt stora arbete fritt kan då välja vävning. Elever i år 6 och 7 kan också välja en liten vävuppgift på slutet efter de 2 obligatoriska uppgifterna.

I vår sal har vi tre stora vävstolar. Om de som väver får en tredjedels termin så räcker det till 18 elever på ett år. Vill du väva i stor vävstol så tala om det för mig så ställer jag dig på kö. Men det finns andra sätt att väva. Här är lite exempel:

 Du kan väva en pytteliten bildväv på kartong som kan bli en kylskåpsmagnet.

På kartong kan du också väva med pärlor och göra armband.

Vill du väva en lite större bildväv så har vi 10 stora bildvävsramar. Den här skalbaggen är ett grupparbete där många hjälpts åt att väva ryggen och sedan monterat det till en skulptur.

Vi väver med brickor. Det är ett sätt att väva som man använde på vikingatiden. Men våra brickor är av plast (tillverkade av godislådelock) i stället för av ben eller trä. Vi sätter upp banden i bandvävstolen för att få sträckning på varpen. Det är lätt att byta band i bandvävstolen så flera elever i olika grupper kan använda samma bandvävstol.

Med brickor kan du väva enfärgat eller med blandade färger. Det här enfärgade bandet har ett ytmönster.

Du kan också väva mönster i färg. De översta banden är enklast att väva. De två nedre svårare.

Vi har också ca 10 bandgrindar. Genom att sätta på en mycket enkel hemmatillverkad extra vävbom som är bredare än bandvävstolens vävbredd så kan vi utnyttja hela bredden på bandgrinden. Här kan du väva med varp av mattvarp och inslag av allt du hittar. Eleverna har varit mest nöjda med att väva med dubbelt vävgarn av ull. Det har vi i många färger. Man kan också väva med mattrasor presentsnören och alla andra garn.

Vad gör man av sin färdiga väv?

Många elever har lagt ner mycket jobb på sina vävar men sen frågar de...Vad ska jag ha den till? Om du lägger ner lite extra tid på att göra en produkt av din väv så får det väven att bli ännu finare. Här är några exempel:

Flera elever har tillverkat necessärer

Här är en väv som med fint ulltyg till baksidan blev en kudde.

Man kan också sy olika påsar eller seglarsäckar av sin väv.

Här är en liten bit mattväv från en av de stora vävstolarna som blev en säck för vävredskap. Just den här biten har flera elever hjälpts åt att väva.

De stora vävstolarna

Just nu har vi en halsduksväv i en vävstol. Här kan man väva enfärgade eller randiga halsdukar. Vi har fått jättemycket vävgarner av en lärare på skolan med spännande 60-talsfärger. Just i vinter har turkost varit en vanlig färg på kläder.

I en annan vävstol har vi en randig löparväv. Vi har köpt en färdig varp från Borgs vävgarner.  I den väven kan man väva en duk eller ett par handdukar. Man kan väva randigt eller rutigt. Det är samma väv men den nedre bilden blev lite lila.

I den tredje väven har vi en cottolinvarp där man kan väva randigt eller ett mönster som kallas rosengång. Vävstolen har 6 trampor.
Om man väver randigt kan det bli som den här kudden som många elever samarbetade om för några år sedan. Vi vävde en väv till som blev en jätteödla. Här är det både bomullsgarn och ullgarn  som inslag.

Väver man rosengång så blir det så här. Den här väven är vävd med bomullsgarn som inslag. Det är två olika tjocklekar av virkgarn.

Fortsättning följer. Jag har många fler bilder.
Vi ses i höst.
Hälsn Karin

År 6: Steg-för-steg-instruktion för påsen

När vi har pratat om olika instruktioner i slöjden så har ni talat om för mig att visst är det bra med instruktion på bloggen.... men det är ännu bättre med steg-för-steg-lådan på pennskrinet där ni kan titta på pennskrinet på riktigt. Ett pennskrin för varje moment.
Därför har jag sytt upp påsen på samma sätt i många steg och det har också blivit en låda.

Instruktion för påsen

Först ska du ha en tygbit som du gjort ett tryck på. Välj sen en lika stor tygbit från skåpet. Eller tryck två bitar.
Sicksacka runt bitarna. Då blir tyget lite buckligt så stryk det gärna. (På kläder i vävda tyger gör man ofta tvärt om och syr raksömmen först och sicksacken sedan)

Lägg bitarna räta mot räta, dvs med avigsidorna utåt.

Nåla. Mät ut 8 cm (eller det mått du väljer) från överkanten. Sy raksömmen som på bilden. Sy med en sömsmån mellan 1 och 1,5 cm. (Låt lite lite av tyget anas till höger om pressarfoten. Klicka på bilden så ser du bättre.

Stryk isär sömsmånerna. Använd ärmbrädan.

Sy med raksöm så att det blir 4 små fållar högst upp på påsen.

Sy en fåll upptill på vardera sidan av påsen. Sy inte ihop påsen utav misstag.

Trä igenom en snodd som du tillverkar och ett band.

Om du vill kan du trä på en pärla på vardera sidan. Dra då en tejp hårt runt snodden och leta rätt på en pärla med stort hål så blir det lite lättare.

Nu har du en färgglad påse till att lägga viktiga saker i, så att det inte kommer bort i väskan eller elevskåpet.

Färdigt.

Stickning - vad ska jag välja att sticka?

Att lära sig att sticka

Om du väljer att sticka ska du först lära dig att sticka. Sen ska du sticka en liten bit så att du känner att du kan byta varv själv och inte tappar för många maskor. Kort sagt att det fungerar.
Du som stickat förut gör likadant, dvs gör några träningsvarv med räta maskor för att känna att du inte glömt. Vi stickar för det mesta med garn som passar till stickor nr 5 för att det ska gå ganska fort att sticka.

Nu är det dags att välja arbetsuppgift

Jag visar sakerna från lätt till svårt. Alla sakerna finns i vårt klassrum.

På den här bilden ser du först en grön-rosa randig bit. Den är stickad med samma garn men med olika grova stickor. Stickor 2 till 7. För att visa hur olika det kan bli med samma garn och olika grova stickor.
Sen finns det en enkel mumin som stickas med enbart räta maskor.
Armband som är stickade i tjockt lovikkagarn och sedan tovade i tvättmaskin.
Ett litet får.
Sist är det en mössa som som är tillverkad av något som skulle bli en halsduk. En halsduk är väldigt många maskor.

De här sockarna ser ganska enkla ut att göra men elever som gjort dem tyckte att det var svårt att sticka alla rutorna lika stora så att de blev kvadratiska.

Här finns några bra saker i enbart räta maskor: Muddar med eller utan instickade pärlor.
Samt två nya bra  mönster. En halvvante i glada färger och en jätteskön vante i lovikkagarn.

Om man stickar mössa så kan man sticka med rundsticka. Då blir ytan på mössan slät. Det kallas slätstickad. (Såvida man inte krånglar till det med mönster som på de båda mössorna här)

Nu kommer det lite svårare saker. Fortfarande bara räta maskor, men nu måste du sticka med 5 stickor.

Här är de svåraste sakerna. Här behöver du även lära dig aviga maskor och kunna växla mellan aviga och räta.
Vantar med olika slags mönsterstickning.
Och svårast av allt raggsockar. Men inte omöjligt. Det är flera som stickat sockar. Som du ser har jag bytt färg på garnet för att visa de olika delarna på sockan.
Lycka till