Att sy jeanstofflor - Steg-för-steg-instruktioner

Reflektion över mönster

Nu har jag som pensionär vikarierat på en skola. Där jobbade en årskurs med återbruk i jeans. Läraren och eleverna hade samlat ihop enorma mängder jeans och gjorde sen återbruksprojekt av detta tacksamma material.

Eleverna tyckte det var svårt att hitta bra beskrivningar att följa för hur man ska sy ihop produkterna. Jeans är ju ett kraftigt tyg så det kan bli onödigt tjockt och svårt om man syr i fel ordning.

Då funderade jag över de mycket bra skolmönster vi fortfarande har i skolsalarna dvs i första hand mönstren från Nordiska/Coats. De har väldigt noggranna sömnadsbeskrivningar med ritade bilder. Tyvärr går de väl knappt att köpa längre.
De var mycket bra gjorda och eleverna och jag har alltid haft stor nytta av dem. Men plötsligt slås jag av tanken att det väldigt sällan står beskrivet i mönster varför man syr i en viss ordning. För oss lärare är det mer självklart men inte för våra frågvisa elever.

Så här nedan kommer en beskrivning på hur man syr jeanstofflor med lite förklaringar. Hoppas att det inspirerar elever till att fundera över varför man gör saker i en viss ordning.

Jeanstofflor

Material: Slitna jeans. Ullfilt eller polyestervadd. Kartong eller läder till stadiga sulor. Sytråd. Ritmaterial. Se nedan

Mål: Att sy ett par jeanstofflor som är komplett vändsydda så att inga fula traskanter syns. Bra passform.

Så här vill jag att den färdigsydda toffeln ska se ut. Stadig sula. Bra passform så att den passar mina fötter.

Mönster

Ställ din fot på ett papper och rita av eller använd färdigt mönster för sulan.
När jag gjorde mönstret för överdelen ställde jag foten på sulmönstret och mätte några olika mått.
Bestäm var överdelen ska sluta mot sulan (punkterna B).  Bestäm var ovandelen slutar högst upp på vristen och var på sulan du hamnar om du drar en linje från den punkten rakt ner. Motsvarar punkterna C och D. Punkten A är där du ska lägga vecken på överdelen.

Jag ritade först ut mönstret till sulan på papperet. Sen ritade jag överdelen efter mina mått. Som du ser är ovandelen lite bredare fram i tån och lite längre från tå till vrist. Det är för att toffeln inte ska bli för platt fram i tån där man måste lägga ett par veck eller rynka tyget.
Ungefär som det gröna mönstret ska överdelen se ut. Om du vill göra det enkelt klipp ut en form i skräptyg och prova. Gör om om du inte blir nöjd.
För att se skillnad på höger och vänster så ser man det enklast genom att överdelen är lite längre på utsidan av foten.

Sy den första provtoffeln

Klipp till två sulor i jeanstyg och två ovandelar i jeanstyg. Glöm inte att lägga till 1 cm sömsmån runt om. Använd inte flieselin för att få ovandelen stelare. Klistret gör att det blir segt att sy i. Dessutom blir det svårt att forma tyget vid tån.
Har du för tunt tyg är det bättre att ta ett extra lager tyg men utan klister.
Du börjar med att sy kanten på ovandelen räta mot räta. Se nedan

Jacka kanterna.  Se nedan. Om du inte gör det stramar tyget när du vänder ut rätsidan.

Vänd ut rätsidan. Stryk noggrant. Sy eventuellt en stickning vid kanten.

Sicksacka ihop tygerna i ytterkant. Detta för att det ska bli lättare att sy fast mot sulan. Lägg också två små veck framme vid tån och sy fast dem på symaskin. På en del mönster står det att man ska dra rynktrådar men det tycker jag blir alldeles för tjockt. Mycket svårare. Se nedan

Nu ska ovandelen nålas mot den övre sulan. Sy med sulan neråt i symaskinen. Det blir minst knöligt så. Jag valde att sy med röd tråd för att visa hur nästa moment ska göras. Man syr nämligen flera gånger i samma spår och lägger till ett tyglager varje gång.
Om du vill att tråden ska synas, så sy med en tråd som bara har lite annan färg. Kanske lite ljusare blå.
Sy fast ovandelen mot den översta sulan (den som är mot foten). Se nedan.

Nu ska den andra sulan sys på. Den läggs räta mot räta mot övre sulan med ovandelen mellan. Nåla och sy från den sidan som ska blir ovansida på  för här har du en söm som du kan följa (sydd med röd tråd på min toffel). Följer du den är det lättare att sy rakt.
Lämna öppet längst bak för att kunna sätta i en sula. Se nedan.

 på nästa bild ser du hur ovandelen har hamnat mellan de båda sulorna. Avigsidorna på sulorna är vända utåt.

Och här nedan är det sytt. Du kan se att det är sytt två gånger för det är en röd och en blå söm.

Om det blir lite krokigt kan du sy en gång till på det stället.

Nu är det dags att vända ut rätsidan för att kontrollera att det blev rätt. Tryck in tån med hjälp av t ex en träpinne så går det lättare

Ja titta det blev rätt och nu skulle man kunna stoppa in sulan. Men det är bättre att vända tillbaka avigsidan igen och klippa bort det mesta av sömsmånerna, för annars blir det väldigt knöligt.

Om du vill lägga i en sviktsula sy fast den nu. Jag valde nålfiltad ull.
Varje gång syr du i den föregående sömmen. Nu ska du vara noga att lägga sviktsulan närmast det som ska bli överdel på sulan. Sy från undersulans sida. Sätt gärna dit etiketter. Jag syr först och klipper sedan.

Klipp nu rent

Vräng sedan tofflan igen.
Tryck in kartongsulan. Jag valde att lägga wellpappen med ränderna längs med foten för att det ska bli möjligt att få in den i tygsulan

Jag blev tvungen att klippa bort en liten flisa kartong.

Sedan viker man fluffet och överdelen på sulan runt kartongen och viker den andra sulan mot. Inga fula traskanter får synas. Nåla. Sy sedan ihop med kaststygn.

Här är toffeln klar. Jätteskön. Kanske lite tråkig.

Sy den andra toffeln. Min andra toffeln ska få en dekoration.
Broderi kanske. Då måste det sys innan överdelen sys ihop.
Jag bestämmer mig i stället för att sy på ett band och provar mot den färdiga toffeln. Naturligtvis vill jag ha in bandets ändar osynligt. På bilden nedan syns en japansk snodd, en knypplad spets på ett svart sidenband samt ett band som är vävt med brickor. Jag väljer en japansk snodd som är väldigt tjock för att se om det överhuvudtaget går att sy fast den på maskin.

Jag syr färdigt överdelen. Jag lägger bandet så det hanmnar nedanför den lite tjockare sydda kanten. Med stora fula stygn handtråcklar jag fast bandet där det ska vara. (Tråcklingsstygn tar man bort när man är klar.) Jag sicksackar fast det med symaskin i båda ändarna. Sen är det bara att fortsätta med att sy fast överdelen mot övre sulan och så vidare. Bara! Den här toffeln blev krångligare att sy även om det gick. Hade jag valt brickbandet som också är tjockt men inte lika tjockt så hade det varit lättare.

Nästan klar med toffel nummer två. Kartongsulan ska i och öppningen sys igen för hand.

Reflektioner

När toffeln blev färdig kom jag på att jag har ett tjockt återbruksläder från en gammal väska som jag kunnat använda till sula i stället för kartongen. Det får bli nästa toffelpar.

Efter första toffeln kom jag också på att jag ville dekorera toffeln på ovandelen. Då måste jag göra det innan jag syr ihop toffeln. Det fick bli på högertoffeln.

Om att sy i tjockt tyg: Man syr ihop 4 lager tyg plus ullagret. Där ovandelen slutar blir det 6 lager tyg några stygn. Där vecken är lagda vid tån blir det 8 lager. Där fick jag sy lite långsammare. När man syr på ett lager i taget så tyckte jag aldrig att det blev för tjockt. Ingen nål gick av. Rekommenderas jeansnål. Besvärligt blev det när jag sydde fast snodden.

Om hala tofflor: Om man vill kan man pensla på antihalkskydd på undersidan av sina tofflor. Panduro hr en produkt som heter formgummi. Det finns också något som heter Sockstop på Skapamera.

Snögubbe - platt eller tredimensionell

Reflektion om betygskriterier.

Att sy efter färdiga mönster eller konstruera själv.

För några år sedan skulle en elev ha ett litet extrajobb strax före jul. Han ville göra något julpyssel och bestämde sig för att konstruera en snögubbe och sy den i filt.

Så här ritade han sin figur. Sen sydde han ihop två delar och då blev den väldigt smal när den var stoppad.

Dags att tänka om. En cirkel med en viss diameter har ju omkretsen 3,14 gånger diametern. Så klart gubben blev smal.

Men om vi syr ihop 3 bitar efter pappersskissen?

Nu är den vänd med rätsidan ut.

Så här bra blev det tillslut. Fortfarande lite trekantig men med bra volym.

Min utvärdering: En enkel snögubbe är inte bara en produkt utan en hel process. Här var det roligt för eleven att göra mönstret från grunden. Om man ska sy något svårare som en tröja tex är det bra att det finns färdiga mönster.


Här nedan kommer betygskriterierna för år 9 på E, Coch A-nivå. Jag har strukit under några rader.
Vilket betyg eleven fick på detta arbete som tog två lektioner talar jag naturligtvis inte om. Det beror ju bland annat på på hur mycket hjälp eleven fick, och om det var årskurs 7 eller 9.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetetutveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt godanvändning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Bloggen fortsätter

Jag har nyss blivit pensionär.
Jag är också nyss hemkommen från slöjdbiennalen. Det var roligt tankeväckande inspirerande och omtumlande. Både föreläsningar och alla möten med andra slöjdlärare.
Jag hade med mig en utställning om forntidstemat vi gjorde förra hösten med treorna och fyrorna.
Jag satt också i utställningen och tillverkade dockor, korgar och annat.

På återseende

Jag har mycket material med steg-för -steg -beskrivningar och annat som jag tänkt lägga ut. Så fortsättning följer. Jag vet att ganska många kolleger och elever använder bloggen.

Välkomna till ett nytt läsår och en kortfattad planering

Välkomna till ett nytt läsår.

Jag har fått ett annat uppdrag några veckor så en del av er kommer inte ha mig som lärare i textilslöjd de första fem veckorna. Vi har ett bra samarbete mellan pedagogerna på skolan så det kommer att gå bra.

Nya möbler i slöjdsalen blir det. Salen är förberedd men möbler som ska bytas ut står kvar för vi måste ju kunna jobba i salen.

Om en vecka monteras våra nya möbler i slöjdsalen så första veckan jobbar vi utan symaskiner. 

Här kommer planeringen för de första 5 veckorna. Sen kommer ett nytt arbetsområde. År 4 jobbar på lite till med sina vävar.

År 3 jobbar med forntiden och ståltrådsdockor till forntidsbyn: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2015/09/forntidstema-i-ar-3-och-4.html  http://karinassarssonoom.blogspot.se/2015/09/forntidstema-manniskor-till-landskapet.html

År 4 gör små bildvävar på kartong: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2013/08/liten-bildvav.html
http://karinassarssonoom.blogspot.se/2014/01/elevarbeten-sma-bildvavar.html

År 5 - 7 Pictogrambilder Applikation: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2016/01/sy-pictogrambilder-for-hand.html

År 8 och 9 Liten förvaring i form av en cylinder eller kon. LPP till det här arbetsområdet hittar du högst upp på bloggen bland sidorna (ser ut som flikar)

Lycka till

Sömmar på vävt och töjbart tyg

Det finns många sömmar på symaskinen men du klarar dig med ganska få:

Vävda tyger
Vävda tyger syr du först ihop med raksöm. För att tyget inte ska repa upp sig i tvättmaskinen syr du sedan sicksack längst ut på tygkanten.
Ibland  börjar man med att sicksacka alla tygbitarna var för sig och syr sedan ihop dem. Nackdelen är då att tyget gärna drar ihop sig.

Töjbara tyger
Töjbara tyger ser ut som någon har stickat det med tunna tunna ministickor. Det finns många olika namn på töjbara tyger.
Töjbara tyger, trikå, jersey, joggingtyg osv.
Det finns också vävda tyger tex jeanstyg som gjorts elastiska med invävda gummitrådar.

När du syr ihop töjbara tyger måste du sy med en töjbar söm. Enklaste sömmen är sicksack. Du kan också sy ihop med den elastiska bindsömmen som finns på de flesta symaskiner. Den kan också heta elastisk överkastningssöm. Ser ut som en halv julgran.
När du fållar kan du använda en overlocksöm. På huskvarna heter den flatlock.
Läs i instruktionsboken till symaskinen.
Om du syr med raksöm så spricker sömmen när tyget töjer sig.

Det här inlägget lägger jag även in bland sidorna högst upp.

Elevarbeten med vintertema

Här kommer några få av alla de arbeten som blivit färdiga de senaste månaderna.

I dag när vi kom tillbaka till skolan efter sportlovet hade det snöat på natten. Då passade det bra med vantar och mössor sydda i fleece.

Här kommer två vantar stickade i Lovikkagarn. Den ena har uppvikt kant. Den andra har en fläta på ovansidan.

Här kommer några tovade snögubbar

Före jul gjorde några elever pepparkakshus av brun kartong.

 Det här huset har tovade karameller på taket.

Här nedan kompisväven där alla som vill fått väva en eller flera ränder. Det ska så småningom bli en ödla eller ett annat djur som får hänga högt uppe under taket i ljushallen.

Till sist en tvåfärgad slängkappa med motveck och brickbandsvävt band i halsen. Resultatet av ett klädprojekt i år 9 där flera elever sytt slängkappor. Inspiration från 1700tal, vikingatid och egen fantasi.

Forntidstema: elevarbeten

Våra dockor och hus har varit utställda i glasmontern utanför matsalen. Nu är utställningen riven.
Här kommer bilder både från slöjdsalen och glasmontern.

Om du vill läsa om hur vi gjorde dockorna så kan du läsa blogginläggen från 2015-09-09 och 2015-09-25