Ordlista maskinsömnad

Arbetsbeskrivning Till varje mönster finns en arbetsbeskrivning som talar om steg för steg hur du ska tillverka ett plagg.

Avigsida Den del av tyget som inte ska synas när plagget är färdigt. Om tyget har olika sidor så är det den fula sidan som är avigsida. Motsatsen är rätsida.

Bakstycke På en tröja är bakstycket det som sitter på ryggen

Bröstmått eller bystmått Ett viktigt mått när du syr plagg till överkroppen. Du mäter runt kroppen.

Framstycke På en tröja är framstycket det som sitter på bröstkorgen och magen

Fåll En slags avslutning av ett tyg. Längst ner på jeansen har du en fåll

Klyvpressa Stryka sömsmånerna så att de stryks åt varsitt håll

Kroppsmått Kroppsmåtten är dina mått. Plaggmåtten är hur stort klädesplagget blir när det är färdigsytt.

Manschett På en skjorta sitter manschetten längst ner på ärmen och den knäpps runt handleden.

Midjemått Mät med måttbandet runt kroppen där du är smalast. Strax nedanför har du höftmåttet.

Mot vikt kant På mönsterarket är t.ex. bara halva framstycket utritat. När du klipper ut på tyget lägger du pappersmönstret på ett dubbelvikt tyg mot den vikta kanten. När du sen klipper ut så får du ett helt framstycke. Ibland måste man för att spara tyg själv vika tyget dubbelvikt. Det blir ofta oekonomiskt att bara utnyttja den vikta kanten på tygrullen.

Mudd En elastisk remsa t ex längst ner på en tröjärm. Oftast använder vi extra elastiskt trikåtyg till muddar och detta kallas ofta muddtyg.

Mönster Det finns färdiga mönster på olika plagg som du ritar av när du ska göra ett plagg.

Mönsterpapper Ett slags tunt papper som du ritar av mönstret på

Overlock Ett samlingsnamn för olika sömmar som både syr ihop och sicksackar kanten.

Plaggmått Se Kroppsmått

Pressa Ett annat ord för stryka. Strykning görs med ett strykjärn som är varmt och automatiskt skickar ut ånga när du stryker. När strykjärnet står upp kommer det inte ut någon ånga.

Pressarfot Den delen av symaskinen som håller fast tyget. Om man t ex ska sy i en dragkedja eller sy ett knapphål så ska man byta pressarfot.

Raksöm Den söm du använder för att sy ihop vävda tyger

Räta mot räta För att sömmarna inte ska synas på utsidan när du är färdig med plagget så måste du h lägga rätsida mot rätsida när du syr ihop två delar. Göm den fina sidan när du syr. Avigsidan ut. Om du INTE ska lägga räta mot räta så står det i arbetsbeskrivningen.

Rätsida Den fina sidan på ett tyg. Om båda sidor är lika är rätsidan den sida som ska synas när plagget är klart. Motsatsen är avigsida

Sidsöm Den söm som sitter på sidan av kroppen.  I sidsömmen möts framstycket och bakstycket.

Sicksack Sicksack sys längst ut på vävda tyger för att tyget inte ska repas upp. Sicksacken kan sys före eller efter raksömmen.  Sicksack är också den enklaste töjbara sömmen för töjbara stickade tyger.

Sprätta Att repa upp en söm med en sprättkniv. Ibland om det är en raksöm med långa stygn kan man dra i undertråden och dra ut den så går det snabbare.

Stadkant På ett vävt tyg är stadkanten längst ut i kanten där tråden vänder vid vävningen. Stadkanten följer hela tygrullen. Tygriktningspilarna på dina mönsterbitar ska du lägga parallellt med stadkanten. (Två linjer är parallella om de följer varandra ungefär som de två rälsen i ett järnvägsspår)

Stickning En raksöm som sys för att hålla tyger på plats så att det blir lättare att stryka ett plagg efter tvätt. Vanligt på skjortkragar och manschetter och på jeans.

Stryka Strykning görs med ett strykjärn som är varmt och automatiskt skickar ut ånga när du stryker. När strykjärnet står upp kommer det inte ut någon ånga. Undersök strykjärnet och ta reda på hur du reglerar värmen, stänger av och sätter på ånga, samt fyller på vatten.

Stussmått Ett viktigt mått när du syr byxor. Du mäter runt kroppen runt rumpan och inte runt höften.

Söm  En söm är det du syr på symaskin eller för hand

Sömsmån Ett mönster visar hur stort plagget är när det är färdigsytt. Du måste lägga till minst en centimeter för sömsmån.

Tråckling Om du t ex är osäker på om plagget har rätt storlek kan du sy en söm med raksöm med jättelånga stygn (6 mm) Den sömmen är jätteenkel att sprätta eller om du är nöjd med sömmen kan du sy över den en gång till med rätt söm.

Tvärnåla Om man sätter knappnålarna vinkelrätt mot symaskinssömmen så kan man försiktigt sy över nålarna utan att ta ut dem.  Om du nålar längs med sömmen måste du ta ut dem innan du kommer fram till dem.

Tygbredd Tyget är ofta dubbelvikt innan det rullas på rullen. Vanliga tygbredder är 90 eller 140 cm för vävda bomullstyger. Töjbara tyger är oftast 150 cm breda eller mer och då ryms de inte i våra vanliga tygskåp. Tyget vi använder till joggingbyxor och långärmade tröjor är rundstickat.

Töjbart tyg Ett tyg som är töjbart är elastiskt som en gummisnodd. Det är oftast tillverkat på stickmaskiner.  Andra namn på töjbara tyger är trikå och jersey eller stickade tyger.  Det vi kallar joggingtyg är ett töjbart tyg.

Vändsy Något som består av dubbelt tyg.  Alla sömsmåner är osynliga på utsidan. Man använder ofta den tekniken i en halsringning.

Vävda tyger På vävda tyger kan man se att trådarna bildar ett rutnät.  De ser ut som de tyger vi väver i vävstolarna men de maskinvävda tygerna är oftast vävda med tunnare garn än det vi väver med.  Vävda tyger kan bli lite elastiska genom att man blandar in elastiska trådar av konstgummi i materialet. Ett exempel på vävt elastiskt tyg är tyget i elastajeans.