tisdag 12 juni 2018

Betygstider och betygskriterier


Skolavslutningarna har börjat. Betygen i grundskolan är satta och väntar på att delas ut. Till varje elev vill jag säga att oavsett vad ditt betyg säger så var stolt över det du tillverkat  och det du lärt dig.
Du har använt ögon händer och hjärna och verktyg för att slöjda en produkt.

Jag har undervisat i främst slöjd, teknik och matematik, och jag är den första att säga att slöjd tränar både ögon hjärna och händer.  De betygskriterier vi använder i slöjd handlar mycket om att tänka medvetet i slöjd. Men hur mäter man hjärnans aktivitet i det undermedvetna tankearbetet? Och i det undermedvetna tankearbetet samspelar hjärnan med händer och ögon.
Jag kan tycka att man i betygskriterierna allt för mycket betonar det medvetna tankearbetet och på många skolor kämpar eleverna med långa redogörelser för hur de tänkt.

Läs gärna handkirurgen Göran Lundborgs bok "Handen och hjärnan". Eller googla på artiklar om honom.

Jag är pensionär och har inte längre som tjänsteman någon skyldighet att försvara betygskriterierna inför eleverna.

Om du är elev förälder eller lärare läs igenom kursplanen och betygskriterierna en gång till och fundera. Är de bra för eleverna? Är det vettigt att det handlar så mycket om vad eleven tänker medvetet.

Visst är det så att jag som slöjdat hela mitt liv uppfyller alla betygskriterier, men inte ens jag är alltid medveten om det. Det känns som att händerna tänker själva trots att jag vet att hjärnan och händerna jobbar tillsammans. När jag väver försöker jag få väven jämn och fin eller blandar färger kaxigt eller finstämt utan att tänka. Jag tänker men omedvetet. Ibland tänker jag också medvetet. Men inte alltid.

Som pedagog måste jag medvetandegöra alla mina undermedvetna beslut för att kunna lära barn att klippa, sy med nål och tråd, hantera symaskinen, sticka osv. Grundfärdigheterna som behövs för att kunna skapa en slöjdprodukt. 

Men men men. Är det inte tokigt att betygssätta vad som hänt i barnens hjärnor och dessutom på vad de lyckas skriva på papper. Det är ett komplement till det jag som lärare hinner se. Men ingen elev kan få ett högt betyg på en enkelt och dåligt utförd produkt bara för att de är duktiga på att snacka. Dessutom förbiser man den viktiga funktionen i slöjden att träna händernas och kroppens motorik för att behålla hela kroppen frisk och stark. Idrotten tar en hel del men tränar inte så mycket finmotorik.

Slöjd är härligt, slöjden lever. Nån gång ska jag skriva om allt vi vinner på att ha bra slöjdundervisning.

Tills dess det är bra att vara lite källkritisk. Börja med kursplanen och fundera på varför den ser ut som den gör. Som medborgare ska man följa lagar och förordningar men man har också en rättighet att vara kritisk. Är den här kursplanen bra för eleverna? Fundera.

Fundera också på varför symaskinen denna fantastiska maskin inte ens nämns. Är det för att den är självklar i slöjdundervisningen. Tyvärr finns det rektorer som anser att det inte behövs symaskiner i en slöjdsal. Eller kanske bara 2-3 stycken i ett hörn.
Samtidigt kräver skolverket en anpassning till det digitala samhället. I de moderna symaskinerna får man mycket datorkraft som kan användas till att programmera tex bokstäver eller mönster. Plus mycket mer.

Gå nu ut i sommaren och använd dina händer till att binda en midsommarkrans och njut av ledigheten.