söndag 28 december 2014

Sömnad: Att sy en T-shirt

I höst har alla sexor sytt en T-shirt. Det har varit ett roligt jobb och tröjorna blev fina med personliga tryck. En del tyckte det var svårt men det var roligt när det blev klart.

Rita mönster

Mät vilken övervidd du har. Jämför med storlekarna på mönstret.
Jämför också med plaggmåttet. Plagget är alltid lite större. En tight tröja kanske är 4 centimeter större. En vid tröja har mer rörelsevidd och kan vara 20-30 cm större.
Rita av mönsterdelarna i rätt storlek på tunt genomskinligt mönsterpapper.
På vår skola har jag gjort i ordning färdigritade mönster på tjockt papper för att det skulle gå lite fortare.

På bilden nedanför ser du mönstret till en Tshirt med ett halvt framstycke till höger, ett halvt bakstycke och en ärm.
Den som tillverkar mönster ritar ofta bara ut halva framstycket och bakstycket för att spara papper.



Mönsterutläggning på tyget och tillklippning

Tag fram det tyg du vill ha. Det ska vara ett töjbart tyg. Nu är det dags att be om hjälp.
Troligtvis är bara halva framstycket och halva bakstycket utritat.

För att klippa lägger du då ditt pappersmönster mot vikt kant. Och nu börjar pusslandet för att inte slösa med tyg.
Om du syr en smal tröja i joggingtyg så kan det bli enkelt. Det tyget är extra brett och det har vikt kant åt båda håll eftersom tyget är ett rör. Om du har tur blir det enkelt. Framstycke åt ena hållet och bakstycke åt andra hållet och  ärmarna i mitten. Alla bitarna måste ligga med tygritktningspilen på mönstret åt rätt håll. Tyget ska töja sig på bredden inte på längden.

Om du syr en kortärmad T-shirt i det lite tunnare T-shirttyget så är den tygrullen inte lika bred. Då brukar jag klippa till en bit på dubbelt tyg som är lagom stor för ett helt fram- eller bak-stycke. Sen viker jag tygerna på mitten var och en för sig för att kunna lägga mönstret

Troligtvis ska du ha mudd i halsen. Jag brukar alltid vänta med att göra det till slutet när tröjan är klar. Då kan man prova tröjan och kanske göra om halsringningen lite. Klippa en större halsringning eller göra V-ringning.
Mudden måste vara i ett extra töjbart tyg. Det finns speciell muddväv men T-shirt-tyget kan också gå bra om det är tillräckligt töjbart.

När du är klar har du ett framstycke, ett bakstycke och två korta ärmar. Se nedan



Sy tröjan

I vår slöjdsal finns det en låda med små tröjor uppsydda steg för steg.
Läs också här och titta på bilderna. Jag har använt en gammal beskrivning som inte längre finns att köpa. Jag har klippt isär den och klistrat på kartongskivor (A4-storlek). Sen har jag fäst en halvsydd tröja på varje.

Du ska sy med en töjbar söm. Är du nybörjare så sy med den vanliga sicksacken. Är du lite mer van så sy med den töjbara bindsömmen. (Ser ut som en halv julgran med grenar åt ena hållet)
Många elever frågar mig: Ska jag sy med raksöm? Svaret nej därför att om du drar lite i tröjan så spricker raksömmen. Prova gärna.

Du börjar med att sy axelsömmarna. Tvärnåla. För att sömmen ska komma lagom långt från kanten så ska pressarfoten följa tygkanten. (Tvärnåla betyder att nålarna sitter tvärs över sömmen. Då klarar de flesta symaskiner att "kliva över knappnålen".


Nästa steg är att sy i ärmarna. Här behöver du kanske lite hjälp. Många elever tycker att det här är svårt. Titta på bilderna nedan.



Men hur gör man? På sistone har vi gjort så här:
Lägg tröjan med avigsidan upp så att du ser axelsömmarna. Märk ut mitten på ärmhålet och sätt en knappnål där. Märk också ut mitten på ärmkullen. Mäta ut mitten?? Vik dubbelt så hittar du mitten. Nåla nu ihop mitten på ärmen med mitten på ärmhålet. Titta på bilden nedan.



Sen nålar du ihop punkterna  längst ut på ärmhålet med punkterna längst ut på ärmen. Bilden nedanför.



Sen kommer det trixiga. Enklast är att be en kompis att sträcka halva sömmen i taget medan du nålar. Då kan du se till att tygerna kommer kant i kant.

Du kan också prova mitt sätt som är att sträcka tyget genom att klämma fast det med lillfinger, ringfinger, långfinger och insidan på handen……. med båda händerna, samtidigt som pekfingrarna och tummarna hjälps åt att nåla.
Det låter komplicerat men om du ser någon göra det så kan du säkert lära dig. Bilden nedanför.




Sen ska du sy. Var försiktig så att du verkligen bara syr i de två tyglagren som du nålat ihop. Du måste lägga tyget åt vänster i symaskinen. Sen är det bra att bara sy en liten bit i taget och  kontrollera ofta att symaskinen bara syr i två lager tyg. Det är flera T-shirts som vi fått sprätta för att symaskinen har gått genom 6 lager tyg och skrynklat fram eller bakstycke på tröjan.

När jag syr en ärmsöm håller jag tyget med vänster hand bakom symaskinen och höger hand framför. Du kan prova. Här nedanför har du minitröjans ärmsöm färdigsydd.



Puh. Nu var det svåra gjort. Nu blir det enklare.  Nu ska du sy ärm-sidsöm. Sträck tyget så ser du att det är inte två sömmar utan en söm som sitter ihop. Första nålen sätter du där ärm och tröja möts. Då märker du bäst om du råkat klippa fram- och bakstyckena olika långa. Tänk på att fram-och bakstycke kan vara olika breda. Det ska vara så. Klipp inte. Se nedan.


Nu ska du sy fållarna. Fållarna är det invikta tyget längst ner och längst ut på ärmarna. Vik tröjan med avigsidan utåt.
Vik upp 3 cemtimeter. Klipp gärna en 3 centimeter bred pappbit som du använder som mall. När du ska sy sömmen låter du pressarfoten följa klippkanten på tyget. Om du är nybörjare kan du använda sicksack. Annars kan du sy med dubbel overlock eller tvillingnål. Titta på bilderna nedanför.



Halsmudden. Mät hur stor halsringningen är runt om. Klipp en remsa som är lite kortare. Den ska vara 6 cm bred. Sy ihop remsan till en cirkel.


Vik halsremsan dubbel. Sätt en nål vid sömmen och vid halva cirkeln runt.

Trä tröjan ut och in. Märk ut mitt fram och mitt bak på tröjan.(Det gör man enklast genom att lägga axelsömmarna mot varandra.) Sätt en nål vid mitt fram och en vid mitt bak.



Nu ska du nåla halsremsan i halshålet. Nåla först sömmen på halsremsan mot mitt bak och den andra nålen mot mitt fram. Sen ber du någon att hjälpa dig genom att hålla och sträcka tyget. Då kan du lätt sätta dit resten av nålarna. Sy med zick-zack.


Nu är halsmudden fastsydd. Man kan sy en sicksack till längst ut på sömsmånen men då får man vara försiktig så att man inte töjer tyget och det blir klumpigt.


Här nedan är tröjan rättvänd


Tygtryck

Nu är det bara en sak kvar. Att göra det fina trycket.
Du kan välja att antingen skära shabloner i vanligt kopieringspapper. Jag  sprayar med ett lim på baksidan och det fäster lite lagom på tyget. Sen använder man en svamp på en pinne och svampar på färgen.

Man kan också använda omslagspapperet till kopieringspapper att skära schabloner av. Den vita insidan har ett värmekänsligt lim som gör att man kan stryka fast shablonen med strykjärn. Men se till att inget av utsidan hamnar mot tyget. Det färgar av sig. Lägg också lite silkespapper mellan schablonen och strykjärnet så att du inte får färg på strykjärnet.

Bilder finns på inlägget från 15 dec 2014.

måndag 15 december 2014

T-shirts med tryck

Sexorna har sytt T-shirts den här terminen. Som avslutning har vi gjort schablontryck med mallar som vi skurit ut i vanligt kopieringpapper och sedan sprayat med ett lim på baksidan.
En del av eleverna har i stället skurit sina schabloner i omslagspapper till kopieringspapper. Om man lägger den vita sidan mot tyget så kan man stryka fast det med strykjärn.
Båda varianterna är lätta att dra bort när man haft på färgen i de utskurna hålen med en svamp som sitter fast på en pinne.

Här kommer några bilder på tröjor. Jag lovat att berätta om vad texten på den första tröjan betyder. Karen är namnet på ett språk och en folkgrupp som kommer från Burma. Om du vill veta mer om Karen så kan du följa t ex den här länken http://www.karen.org.au/karen_people.htm. Och känner du någon som kommer från Burma så be honom eller henne berätta.



Här nedanför kommer många tröjor och det är några kvar som ska tryckas på torsdag men jag ska försöka att se till att de också blir fotade och kommer in på bloggen. Som du ser är det många som håller på med någon idrott eller dansar, men det finns andra tryck också.

Visst är de fina?






Här kommer en bild på hur det blir om man i stället limmar bokstäver på tyget. Då blir det "moln" runt bokstäverna.


Här nedanför kan du se några bilder till på tröjor.









onsdag 3 december 2014

Mönsterkunskap mycket kortfattat


Vanliga kläder att sy för en nybörjare är T-shirt och mjukisbyxor. Långa eller korta ärmar och ben. Med eller utan fickor.

Om du ska sy ett plagg så väljer du först ett mönster och ett tyg
Sen tar du reda på vilken storlek du ska ha och ritar av mönstret (kalkerar) på tunt genomskinligt mönsterpapper. När du ritat så klipper du ut mönstret.

Sen börjar bekymret för många elever tycker att de där pappersbitarna ser så konstiga ut.

Här nedan är de enklaste delarna till en kortärmad tröja



Från vänster till höger är det en ärm, ett halvt bakstycke och ett halvt framstycke. Anledningen till att bara halva framstycket och bakstycket finns med är för att spara papper.

Här nedanför är ett mönster till ett bakstycke där hela mönstret finns med



Och här nedanför är ett framstycke och ett bakstycke till ett par byxor. Bakstycket är det som är lite bredare.





Många tycker att mönster till byxor är helt obegripliga. Det är inte så konstigt om man tänker på att byxor var det som kom ganska sent i klädhistorien.

Lycka till med ditt syprojekt.


söndag 21 september 2014

Varptyngd vävstol: avsnitt 2

När vävstolen på Västmanlands länsmuseeum varit igång några månader så var det dags att göra en förbättring. Varpen var för tät vilket gjorde att arbetet blev tungt. Nu har jag efter att ha diskuterat med museet tunnat ur varpen en bit ner på väven.
80 varptrådar har blivit 64. I stället för 5 trådar till varje sandsäck är det 4. Trådarna är avklippta och hänger på baksidan. Vi får fästa dem när väven så småningom tas ner. Så här såg det ut när det var klart. Nu är det mycket lättare att väva.


I går var det kulturnatta i Västerås. Dagen till ära fick väven en vikingabåt i snärjteknik och krabbasnår.  Flera personer provade att väva.




Om du vill läsa mer om den varptyngda vävstolen så klicka på augusti 2014 i bloggarkivet. Då hittar du avsnitt 1.




tisdag 9 september 2014

Att sy för hand: 5 stygn

Nu har du jobbat med att sy för hand i två veckor och har två veckor kvar.
Första utmaningen: Vad kan du göra för att ditt arbete ska bli en bild som fångar den som tittar på bilden?
Andra utmaningen: Utmana dig själv att sy olika stygn. Jag tycker att du ska testa förstygn, efterstygn, kedjestygn, stjälkstygn och plattsöm.
Du hittar fina bilder på stygn och instruktionsfilmer på http://www.brodera.nu/
Lycka till

söndag 24 augusti 2014

Terminens första arbetsområde hösten 2014

Terminens första arbetsområde för år 6,7 och 9 är att sy för hand. Det finns två bloggavsnitt som heter: Att sy för hand…..
Du kommer inte hinna göra något stort arbete utan det handlar om att prova på eftersom vi bara jobbar med arbetsområdet i fyra veckor.
Om du går i år 9 och tycker att det är roligt så kan du fortsätta och välja det som ditt valfria arbete hela terminen.

Terminens första arbetsområde för år åtta är att sy en liten förvaring i formen av en cylinder eller kon.

LPP för de här arbetsområdena är nu inlagda under varje årskurs.

Att sy för hand del 2: Mer broderi


Alla barn i början. Det här broderiet är broderat av en 6-åring. Det är sytt med konturlinjer och "hit och dit-stygn". Man kan sy med "hit och dit-stygn" när man är äldre också, men oftast blir man inte nöjd med sig själv då.  Men det gäller att inte vara alltför petig heller för då syr man mindre och mindre stygn och det ser gärna lite krampaktigt ut. Sy avslappnat och lita på att hjärnan styr lagom mycket. Övning ger färdighet.



Här är några snabb-broderier utförda av elever på olika teman. När Narniafilmerna var nya så hade vi tema Narnia. Broderierna är utförda på ungefär 90 minuter.




Här är några broderier från Afrika. Som du ser kan man bygga upp bilder med enkla stygn och nästan bara konturer. Broderierna berättar en historia.
Broderierna är sydda av medlemmar i en förening som stöttar HIV-smittade i Mutare i Zimbabwe. Organisationen som står bakom heter FACT Family Aids Caring Trust.
Det röda bandet på ett av broderierna är en symbol för kampen mot HIV-Aids.
Här är länken: http://www.fact.org.zw/


Här nedanför kommer några av mina broderier. Det blir mest blommor och gulliga bilder. Varför?
Broderierna är sydda med plattsöm och schattersöm.



Traditionellt broderi är snällt och vackert. Det skapades i en tid när människor inte hade bilder på väggarna, telefoner med kamera eller tapeter med blommor på. Med enkla medel ville man göra vackert runt omkring sig.



Det här är  en bonad från 1933. I början på 1900-talet började man göra bonader med budskap. Vad vill den här bonaden säga?




Om man hittar ett roligt tyg så kan man förstärka och förändra tyget med broderi. Fortfarande snällt och gulligt

Nästa steg dramatik

Det är vackert med blommor.  Bilderna på de här broderierna hoppas jag ska ge inspiration till hur man syr stygnen.
Personligen skulle jag vilja få in mer dramatik i bilderna.
Jag tror att vi ska jobba med serier och serietecknare. Inte för att knycka bilder men för att inspireras av hur man bygger upp bilder med streck och ytor. Vi får se.

måndag 18 augusti 2014

Teknikvecka 2014

 Första arbetsveckan i år är en temavecka om teknik. År 7 har som en av sina arbetsuppgifter att fundera över några verktyg och redskap i slöjdsalarna. Ni går med er lärare till textilslöjdsalen. Till er hjälp har ni avsnittet om "Teknik i slöjden" från augusti 2013.
Nytt för i år är att ni får prova att väva på den största bordsvävstolen och vävstolen med den blårandiga löparväven.

onsdag 6 augusti 2014

Varptyngd vävstol på Västmanlands läns museum

Ett roligt projekt på muséet

Ett roligt projekt våren 2014 har varit att  min kompis Ulla och jag har haft ett uppdrag att starta en väv i Länsmuseets nya opstadgogn. En opstadgogn är en varptyngd vävstol. Just den här är tillverkad av en lokal entreprenör och är vackert snidad. Sådana här vävstolar användes på järnåldern här i Sverige och långt tidigare i Grekland. De har använts  i Norge till nutid. Om man söker på varptyngd vävstol på nätet så kan man t ex hitta kurser i att väva i varptyngd vävstol.

Det är enkelt att tillverka en modern varptyngd vävstol och den tar inte så mycket plats, men det är lättare att väva på en modern vävstol.

På bilden här ovanför kan man se att vi varpat med ett brickband längst upp och hur vi fyllt sand i linnepåsar.

En väv där besökande ska få möjlighet att väva

Om besökare på muséet ska kunna få väva så ställer det krav på vilket garn man använder. Att använda handspunnet ull i både varp och inslag gör att det blir svårt att väva. Garnerna hakar i varandra och varpen går av.  Om vi vill vara historiskt korrekta och efterlikna vävningen som den såg ut på järnåldern så borde vi ha ull i både varp och inslag och väva en ganska gles väv som vi sen valkar så att den krymper.

Efter diskussioner bestämde vi tillsammans med museéets personal att vi använder hampa i varpen. Ett ganska grovt garn eller egentligen snöre från båtaffären. Hög kvalitet ungersk hampa 6/3. Varptätheten är 2 trådar per centimeter och väven är 40 centimeter bred. När vi väver försöker vi få ut bredden på väven för att den ska bli lite glesare.  Om man gör det syns varpen mindre och det är lättare att packa garnet.. Väven är ca 45 cm bred efter 35 centimeters vävning.
Om vi hade hittat ett lite tunnare hampgarn men naturligtvis inte enkeltvinnat hade det varit bra. Men som alltid tiden räcker inte till. När väven var färdiguppsatt hittade jag flera länkar på nätet till firmor som säljer hampgarn. Om det är av bra kvalitet så är det slitstarkt.

Till inslag använder vi handspunnet garn. Ullen har tvättats före kardning och spinning. Efter spinning har garnet tvättats och förvarats i frysen ett tag innan det får användas i utställningen.
Det finns många olika kvaliteer ull och en del kommer från Vallby Friluftsmuséem och deras Gästrikefår. Ulla som är duktig på att spinna har spunnit garn från olika fårarter som ger mjukt och strävt garn och garn i olika färger.
Vävningen fungerar bra och varpen håller.



 Här är väven som den såg ut en månad efter invigningen


 Till vänster om vävstolen står hövdingastolen som man får sitta i.


 På vävstolen hänger en liten ullvarp som är varpad med brickband



Till höger står en korg med garn och en korg med tvättad ull. Här ser man också vävsvärdet.



Här nedan kommer några bilder från invigningen.









Om du vill prova att väva så beger du dig till Karlsgatan 2 i Västerås och pratar med dem som jobbar i informationsdisken så kan de förhoppningsvis hjälpa dig. Om du har en skolklass så kontakta muséet för en guidning.
För alla västmanlännigar som har koll på vem jag är så är ni natruligtvis välkomna att ringa mig eller maila mig så kan vi göra ett gemensamt besök.

Om utställningen

Utställningen heter "När då var nu - forntidens folk och fä". Utställningen varaktighet är tills vidare.  Den börjar i forntiden och  sträcker sig fram till yngre järnålder/vikingatid.

Utställningen innehåller unika utgrävningsfynd från hela Västmanland i glasmontrar. Du kanske inte vet att i Tuna vid Anundshög utanför Västerås hittade man på 1950-talet flera kvinnogravar med mycket rika fynd.

Utställningen innehåller också kopior som man får ta på. För barn finns det mycket att leka med. Och som en modern utställning ska vara så är den vackert inramad med låtsasträd och enorma naturfotografier.

I mars invigs en utställning som handlar om medeltiden.