Om du går till någon av sportkedjorna så kan du köpa enfärgade T-shirts jättebilligt. Hur kan de vara så billiga när det för en elev tar många lektioner att tillverka en enkel tröja?
Vi sydde skolväskor och pennskrin till en by i Gambia i november 2012. En elev och hennes familj åkte dit med Gambiagrupperna för att bland annat överlämna pengar till renoveringen av en vårdcentral i en by. Då sydde vi ganska snabbt för att vi delade upp arbetet. Några elever sydde enbart handtag och lärde sig det. Några elever sydde fast dragkedjor och blev experter på det. Några strök och blev bäst på det.
Här har du en länk till detta: www1.vasteras.se/onstaskolan/aktuellt/gambia.shtml
Matematik:
Hur stor del av priset i affären går till affären som säljer plagget?
Hur stor del går till transport?
Hur stor del går till dem som designar kläderna?
Hur stor del går till fabriken?
Hur stor del går till den som tillverkar plagget?
Hur stor är en vanlig timlön i Sverige?
Hur lång tid får det ta att tillverka en T-shirt för att textilarbetaren ska få en normal timlön?
Ekvationen går inte riktigt ihop.
Många, även vuxna tror att man tillverkar kläder med avancerade maskiner. Stoppa in en tygrulle och ut kommer färdiga tröjor. Du kanske har sett på TV hur man tillverkar kakor eller paketerar mjölk helt mekaniskt med moderna datastyrda maskiner.
Många har funderat på detta och konstruerat finurliga maskiner. Tyvärr, sanningen är att anledningen till att tröjan är så billig, är att den troligtvis tillverkas i t ex Bangladesh, Kambodja eller Kina. Det här är länder med extremt låga löner för textilarbetarna. De flesta av arbetarna är kvinnor.
I april 2013 rasade en stor textilfabrik i Bangladesh. Jag googlade på tre ord "fabrik rasade kläder" och hittade följande länk på Sveriges radio: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5517902
Jag googlade också på "HM avtal kläder" och hittade följande länk på fackföreningen Unionens tidning som heter Kollega: www.kollega.se/?c=17524
Läs, fundera och diskutera.
Hälsningar Karin
fredag 12 juli 2013
torsdag 11 juli 2013
Knyta knutar och slå knopar
Knutar eller knopar?
På sjömansspråk säger man slå knopar, men det duger bra att använda vardagsspråk och säga knyta knutar.
I slöjden finns det fem knutar som man behöver kunna. På bilden nedanför ser du dem.
Det finns fler men de här räcker just nu. Många utav er kan redan de här knoparna
Nr 1 uppifrån heter överhandsknop. Den knuten använder du om du vill göra en knut på tråden om du till exempel ska sy i en knapp. En elev döpte den knuten till ballongknuten för den använder man när man knyter en uppblåst ballong.
Nr 2 är också en överhandsknop men här har jag använt den för att knyta ihop två snoddar.
Nr 3 är en råbandsknop. En stark bra knop för att knyta ihop två ändar
Nr 4 är en rosett
Nr 5 är en ögla. Den använder du till exempel när du startar en virkning.
Nr 6 är ett dubbelt halvslag om egen part kan du använda om du vill knyta fast något runt en träd.
Nu kommer det lite bilder hur du ska slå knoparna. Det finns inga händer med på bilderna utan du får komma på själv hur du ska hålla snöret. Behöver du hjälp så kan jag visa dig.
Här har jag gjort en överhandsknop med två snoddar. Den här skarvningen blir stark. Jag brukar använda den här knopen när jag ska skarva tråden vid pärlvävning. Den tråden är så blank att en råbandsknop går upp.
Lägg HÖGER ände överst. Låt den gå under den vänstra änden och upp. Nu har du gjort ett halvslag.
Lägg nu VÄNSTER ände över. Låt den gå under den högra änden och upp igen. Nu har du slagit två halvslag som är spegelvända. Dra sedan åt knopen.
Här har du överst en råbandsknop. I mitten är en råbandsknop i två färger. Den nedersta är en felaktigt slagen råbandsknop. En "fulknut". Den får man om man slår två lika halvslag efter varandra. Den ska du inte använda. Den går lätt upp.
En rosett om den är riktigt slagen är en råbandsknop där du enklast slår halvslag nr två med dubbelvikta snören. Rosetten kan man använda för att man får en knut som är lätt att lösa. Om rosetten ser ful och spretig så kan det bero på att det inte är en råbandsknop utan en "fulknut".
En ögla använder man när man startar en virkning. Lägg en cirkel. Den långa änden (nystanet) ska gå över. Stick ner två fingrar i cirkeln och hämta upp en ögla. Dra sedan åt cirkeln.
Håll i den korta fasta änden och dra i öglan eller den långa änden så blir öglan större eller mindre.
Jag tror att du kan följa bilden och prova att slå knopen.
Lycka till
Det finns fler men de här räcker just nu. Många utav er kan redan de här knoparna
Nr 1 uppifrån heter överhandsknop. Den knuten använder du om du vill göra en knut på tråden om du till exempel ska sy i en knapp. En elev döpte den knuten till ballongknuten för den använder man när man knyter en uppblåst ballong.
Nr 2 är också en överhandsknop men här har jag använt den för att knyta ihop två snoddar.
Nr 3 är en råbandsknop. En stark bra knop för att knyta ihop två ändar
Nr 4 är en rosett
Nr 5 är en ögla. Den använder du till exempel när du startar en virkning.
Nr 6 är ett dubbelt halvslag om egen part kan du använda om du vill knyta fast något runt en träd.
Nu kommer det lite bilder hur du ska slå knoparna. Det finns inga händer med på bilderna utan du får komma på själv hur du ska hålla snöret. Behöver du hjälp så kan jag visa dig.
Överhandsknop
Överhandsknopen gör du så här: Lägg tråden i en cirkel. Den korta änden går över. Låt sen den korta änden gå igenom cirkeln underifrån och upp. Dra åt.
Här har jag gjort en överhandsknop med två snoddar. Den här skarvningen blir stark. Jag brukar använda den här knopen när jag ska skarva tråden vid pärlvävning. Den tråden är så blank att en råbandsknop går upp.
Råbandsknop
Rosett
Ögla
Dubbelt halvslag om egen part
Jag tror att du kan följa bilden och prova att slå knopen.
Lycka till
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)